web analytics

Fick en liten tanke angående avel nu under eftermiddagen. Det kanske bara är jag, men det känns som att mallekennlar överlag inte verkar bry sig nämnvärt om huruvida hundarna de producerar följer rasstandarden när det gäller storlek?
Jag personligen föredrar mindre hundar som får mindre slitage på kroppen och är smidiga och lätthanterliga, när man kommer till en bökig miljö är det betydligt lättare att lyfta omkring på Dax, 28 kg, än någon som väger närmare 40 kg!
Samtidigt vill man inte ha en för liten hund heller, säga vad man vill om syftet med väktarhundar men de fyller ju också en avskräckande funktion när man uppenbarar sig. Den effekten kan ju så att säga förtas något om det ser ut som att man har en welsh corgi vid sin sida…
Jag hörde att polisen också lagt in restriktioner om hur små deras hundar får vara, inte under 25 kg om jag minns rätt?
Jag har hört folk motivera det bland annat med att mindre hundar inte klarar av bitarbetet som krävs (gäller ju även tävling i olika form), de får helt enkelt inte något bra grepp runt de stora, tjocka ärmarna eller dräkterna med sina små munnar.

Bara att det uppkommit sådana restriktioner fick mig att fundera på hur det kommer sig att de behövs. Jag förutsätter att ”behovet” av restriktioner har uppkommit på grund av just mallarna, jag har aldrig hört talas om en schäfertik som väger under 25 kg som fullvuxen (fast det finns säkert). Är det så många mallar som blir så små att det behövs utskrivna ”regler” hos en myndighet om brukbarheten?
Upplever inte uppfödarna det som ett problem i så fall?
Jag är ju sjukt oinsatt i kennelverksamheten i det här landet nuförtiden, jag är inte med på forum eller i grupper där man diskuterar fram och tillbaka om vem som har rätt och fel. Men för egen del så skulle jag nog tänka att man inte vill ha vare sig för stort ELLER för litet. Lagom är väl som vanligt alltid bäst.

Säga vad man vill om SKK (jag är INGET fan av dem… ), men de har i alla fall en rasstandard som borde funka som nån form av måttstock på vad som är ”önskvärt” just storleksmässigt. Men jag upplever det lite som att om man tittar på rasstandarden, då är man per automatik en ”utställningsuppfödare” och det är skämsigt värre om man nu ska föra upp brukshundar!
Mallar ska se ut lite hur som helst, det som är intressant är att de har en sjuhelvetes kamplust, gärna så snabba i vändningarna så att man som förare inte hänger med, ordentligt med skärpa och försvar så att man har en ”rejäl” hund, men samtidigt en gosegris som ligger hemma på soffan och äter praliner och blir klappad av dagisbarn när andan faller på.
Självklart tycker även jag att egenskaperna är nummer ett, man får inte avla bort det som gör en malle till en malle (därigenom inte sagt att jag håller med om det jag skrev ovan ), och utseende som premieras på utställning är väl kanske hos de flesta raser inte det som alltid är mest funktionellt. Men någonstans kanske man ska tänka lite, lite grann även på anatomin så man slipper få något som påminner om welsh corgis på speed…

Kommentera gärna här!

Post Navigation

%d bloggare gillar detta: