web analytics

Idag blev det alltså träning på Botkyrka BK som jag svängde förbi på resan hemåt. Innan jag anlände dit hade jag också svängt förbi ett hus som jag eventuellt var intresserad av, men det ligger mitt ute i skogen och det vill jag som sagt inte ha så det är inget för mig. Jag är SJUKT petig med vad jag vill ha, här duger det inte med första bästa utan det får ta den tid det tar att hitta rätt. Det finns ju ingen anledning att stressa heller, då ångrar man sig ändå bara i slutänden och det kan stå en dyrt både ekonomiskt och känslomässigt!

Träningen gick i alla fall hur bra som helst, jag körde de ”vanliga” momenten som uppvärmning medan jag väntade på att hundansvarige skulle bli ledig för att agera tävlingsledare/domare och jag tyckte Dax gick riktigt bra i linförigheten/fria följet, mycket bra koll på bakdelen. Tyvärr blev det lite si och så med den saken under själva ”uppkörningen”, men det är bara att nöta vidare. Som en extra parentes kan man ju bara konstatera vilken skillnad det är när vi tränar mycket, Dax är inte en kille som vilar sig i form utan behöver pysa ut varje dag för att behålla koncentrationsnivån och kvaliteten!
Jag körde också krypet där han tyvärr tenderade att resa sig en del idag så då körde jag lite bakåttänk och vinkelkryp i stället ett litet tag. Jag måste komma på vad det är jag gör när han går upp!
Sen blev det några korta sträckor sakta också vilket gick jättebra och ett par inkallningar med ställande och ett par utan. Same, same kan man väl säga, vi nöter på!

Själva ”uppkörningen” då, ja framförgåendet har förvandlats till ett saktagående fast med koppel så tillvida att när jag ska ansluta efter ställandet börjar han gå igen hehe… Inte helt snyggt, men framförgåendet är inget vi har gjort på ett bra tag nu heller så jaja. Allt är ju klart godkänt för uppkörning, för tävling finns det ju detaljer att fila på naturligtivs men det hela såg tydligen ”snyggt och prydligt ut” och det är lite det jag eftersträvar just nu känner jag. Nu när han går så himla bra kan jag fokusera mer på mig själv och ta bort mer och mer DK:n som jag gör (både medvetet och omedvetet) och också träna mig i att känna känslan som jag vill ha på tävling/uppkörning, känslan av att gå in i vår bubbla och inte låta sig påverkas av yttre faktorer som att nån till exempel kör skydd längre bort eller vad det nu kan vara. Blir jag skärpt så blir han skärpt, och när jag ska prestera försöker jag minnas och upprepa hur jag beter och känner mig under våra bra träningar. Lite idrottspsykologi om man så vill där man hjälper sig själv att prestera bättre!

Brimer fick komma ut en kortis och köra ”snurren” och några enkla växlingar mellan aktivitet/passivitet bara, jag vill inte köra för långa pass så han hinner blir trött eller tappa någon form av intresse och hitta annat att tänka på utan är vi nere och tränar så kör vi och när vi är klara så går vi till bilen eller sätter oss vid sidan av. Inget gå och drälla på plan!
Idag tyckte jag han hade mer fokus på mig trots att det var lite större störningar idag än igår, självklart far han omkring och ska titta på allt ändå men ändå mer intresserad av att samarbeta med mig. För somliga ter det sig kanske konstigt att min ”valp” på 7,5 månader inte visar större intresse av att samarbeta med mig, men i mina ögon är det inte konstigt då jag inte har tränat honom aktivt som jag gjort med mina tidigare hundar sedan han var åtta veckor. Vi har haft annat att jobba på i stället som inte alls involverar moment och appellplaner!

Idag har jag också haft en enorm känsla av att vara stark och peppad, jag vägrar låta mig dras ner i bitterträsket av andras (framför allt) skitsnack till höger och vänster utan jag tänker bara ”det påverkar inte mig vad de gör!” och så rinner det av som vatten på en gås. Så jäkla skönt att bara bestämma sig för att skita i allt och alla och vara positiv, köra sitt eget race och inte påverkas av vad andra tycker, säger eller gör. Det som inte handlar om mig, ja det skiter väl jag rent krasst i och det som handlar om mig, ja det kan jag inte få stopp på ändå på NÅGOT sätt, så varför bry sig om det heller??
Folk kommer alltid att snacka till höger och vänster, det är bara att lära sig att den som faktiskt vill veta hur saker och ting kan ju komma och fråga så kan jag svara. Vill de spekulera så får de göra det, åter igen så påverkar det inte mig och min livskvalitet!
SÅ less på hundmänniskors enorma behov av att trasha folk till höger och vänster, hitta fel på allt och alla och kasta bort så enormt mycket energi på skitsaker. Jag tänker ta ansvar för min energi och göra något positivt med den, och den som försöker dra ner den kommer jag bemöta med ett leende och sedan gå därifrån.
Hoppas denna känsla håller i sig ett tag för den är ljuvlig kan jag meddela!

2 Thoughts on “Bildlös jobbträning.

  1. Alexandra on 31 augusti, 2012 at 09:40 said:

    Gumman!!! Filma ditt kryp! Är bra att få se det själv 🙂

Kommentera gärna här!

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.

Post Navigation

%d bloggare gillar detta: