web analytics

Igår åkte jag ju till Karlstad för att hälsa på min kära vän Nadine, det var över ett år sedan vi sågs sist tror jag och jag har aldrig varit hemma hos dem trots att de bott i sitt nuvarande hus i 1,5 år. Shame on me!
Nadine lärde jag känna för åtta år sedan när jag hade min första rottis, och förutom en himla skön personlighet så har hon också en stor mängd kunskap och härlig känsla för hund och hundträning både för tävling och annat. Hon är helt klart min största inspirationskälla i mitt ”hundtänk”, och många frågor och funderingar har vi stött och blött genom åren om både hund och vanliga livet. Avstånd påverkar inte god vänskap! ♥
Jag är överlag så himla glad över att ha så mycket duktiga vänner både när och fjärran som jag kan bolla idéer och tankar med, att vara ödmjuk och ta tillvara på den kunskap man har omkring sig leder en bara framåt!

Vägen till Karlstad bjöd på alla möjliga fantastiska vyer, höjder, dalar, vatten, åkrar, skog och jag satt som ett mongo och fotade ut genom rutorna lite på måfå haha. Man kan ju inte direkt sitta och fokusera etc. när man kör bil.

Mestadels blev det snicksnack om hur livet flyter på under vår lilla blixtvixit, men lite lydnad blev det också där jag bad om lite råd med detaljer i fria följet för att höja kvaliteten ett snäpp. Ett bra fritt följ betyder så mycket i tävlingssammanhang!
Jag fick tipset att gå lite, lite snabbare på våra raksträckor för att få ett snyggare flyt och ett bättre samspel snarare än att jag går först och han ska följa med. Det är ju visserligen så det är, men det ska inte se så ut haha!
Sen är det ju hans bakdelskontroll som som bekant är eftersatt, stundtals jobbar han bra men det är oftast om jag går i vänstercirklar för att verkligen få med baken. Om jag bara gör vanliga vänstersvängar så ”sneddar” han genom dem varje gång. Jag ska försöka göra mer än 90 grader för att kanske få med honom mer, och även trycka på med ett peppande ljud för att få upp energinivån precis där. Det blir en balansgång med att ha nivån lagom, blir det för hög eller för utdragen nivå så kommer det ju andra felbeteenden i stället… Som sagt, nu petar vi i detaljer här haha!
Vid niotiden på kvällen lämnade jag Värmland för denna gång, men förhoppningsvis blir det en Södermanlandsdate redan i oktober!

I förrgår tränade vi ju också vilket jag inte har skrivit om, till att börja med blev det sök. Denna gång blåste det lite grann så jag bestämde mig för att göra skick vilket vi inte har gjort på ett tag nu eftersom det saknats vind. Kort sammanfattat så har han åter igen gått tillbaka till sitt spårbeteende och söker inte vind förrän han mer eller mindre står uppe i den. Det är ENDA chansen att få honom att söka vindburen vittring, annars letar han spår!
De övningar vi tidigare gjort med vindningar har alltså inte fastnat, nu har det gått ett tag sedan sist och vi har gjort annat under tiden och då är det bara att börja om… Igen… Jag var osmart och blev tagen på sängen i och med att han åter igen var tillbaka på ruta noll så i stället för att ha en plan B vilket jag oftast har så blev jag irriterad och tog bort honom efter fjärde skicket. Då hade vi gjort både syn- och ljudretning på två figgar, och det är något som aldrig, aldrig får förekomma i Dax sökvärld så jag kände att det blev mer avdressyr än träning.

Dax priolista över sina sinnen i spåret ser ut så här: 1 – lukt, 2 – hörsel, 3 – syn. I söket vill jag ha den likadan, men den ser i dagsläget ut så här: 1 – syn, 2 – hörsel, 3 – lukt. Om jag vill ändra i den prioskalan så måste jag vara skitnoga med vad som lönar sig och inte, och då är det helt förkastligt att använda sig av andra retningar än just lukt, dvs. vindburen vittring. Så det blir till att nöta vindmarkeringar igen, nöta, nöta och nöta… Så är det när man jobbar mot hundens egenskaper och inte med dem!
Dax är ju dock en tacksam hund, han tar inte illa vid sig av att jag blir förbannad utan nästa gång så kommer han göra som han ska OM jag lägger upp övningarna rätt. Backa bandet…

Vill också bara klargöra att detta handlar inte om att jag har bråttom att komma ut på tävling som en del kanske tror!
Tävling är för mig ett sätt att stämma av om min träning håller måttet när det blir ”på riktigt” vad det gäller de cirkustrix som alla våra lydnadsmoment är, det är endast på tävling som det inte finns utrymme för extra kommandon, retningar etc. vilket man gärna lägger sig till med när man tränar (även i spåret och ännu mer i söket). Kanske blir det någon gång en start i söket och kanske blir det inte det, för mig är det en bonus om vår träning blir så pass bra att den går att stämma av genom att tävla (oavsett gren)!
Att jag tycker detta är jobbigt är för att jag vill se utveckling i det jag gör, och då blir det frustrerande när man först ser en viss utveckling men när träningen sedan avstannar ett litet tag är man tillbaka på ruta ett och det känns som att det jobb man lagt ner tidigare varit förgäves. Men, det är bara att ta nya tag och försöka se ljuset i tunneln någonstans där borta!

På torsdagskvällen blev det också lite lydnad på kära Strängnäs BK, redan när vi kom på parkeringen mötte vi två ”bekantingar” som tyckte det var skoj att vi kom och tränade och varsin kram fick vi också (trots att jag inte känner personen i fråga utan bara setts på ett par tävlingar). DET är ett trevligt bemötande, och så har jag alltid känt det när vi varit där!
De skulle ha en enormt stor valpkurs så vi förpassade oss längst ner på plan och körde vårt race med bland annat tungapportering, framåtsändande (sakta och snabba), fritt följ… Kort sagt – det gamla vanliga hahaha!
Ja, tungen brukar ju inte jag och Dax köra förstås men den har vi inga direkta problem med heller. Det enda jag måste tänka på är att visa honom att det verkligen är tungen jag har och inte vanliga apporten för han är jäkligt taggad på apporteringen vilket denna gång gav en blödande läpp i och med att han skenade ut och skulle hugga den i farten. TUR att han inte slog ut några tänder säger jag bara, kollade noga så inget hade spruckit eller gått av men det verkar ha gått bra. Galning!
Jag ska göra så att jag tar emot den från tävlingsledaren och sedan håller den med vänster hand framför honom innan jag går ut och lägger ut den så han i alla fall har en chans att se att det inte är en vanlig träapport.

På slutet testade vi också att köra lite transporter med ärm samt att se om han går upp och biter och jodå, han siktar på det som är fluffigt så det är inga problem. Det som är ett problem vad det gäller skyddsträningen i ärm och som jag förbisett lite grann är att han dels inte går upp och biter utan kommando (vilket gör momentet transport med överfall en aning obehagligt för mig eftersom jag varje gång kommer bli nerslagen haha), och också att han håller kontakt med mig eftersom han är lärd att det är det man måste göra för att få bita. I svenskskyddet ska ju hunden ha konstant koll på figgen så där blir det hjärntvättsträning á la grande. Dock känns det som att det är ju enklare att få en hund att gå från lydig till ”olydig” än tvärt om, så jag tvivlar på att det kommer bli ett riktigt problem om vi får lite kontinuerlig träning hehe. Dock var detta bara ett litet test för att jag var nyfiken på hur det kunde se ut, jag kommer inte lägga om någon träning förrän jag vet med säkerhet att det finns en grupp som vi kan köra med regelbundet!

8 Thoughts on “Sök, lydnad och roadtrip.

  1. Härligt med en liten blixtvisit hos Nadine!! 😀 Skoj om hon kommer till Sörmland framöver dessutom 🙂
    Förstår din frustration ang sökträningen, klart man vill se framsteg vare sig man tänker tävla eller inte!
    Hoppas ni hittar en grupp att köra skydd med! 🙂 Skulle gärna ta upp MR-skyddet igen men en sådan grupp är ju typ omöjlig att hitta! 😛
    Och ja, hoppas ni hörs ngt under jobbvändan! Vore najs! 🙂
    Kraaaam

    • UllisWeb on 8 september, 2012 at 19:24 said:

      Ja det var skoj, kände att ”nu jäklar åker jag, annars blir det inte av!!”
      Om jag inte har fel tror jag du är ledig också den helgen hon ev kommer… 😉 Får se om hon kan den helgen jag föreslog!
      Du får gärna vara med oss och köra MR-skyddet om vi får ihop någon grupp, men det vet du redan så det behöver jag inte tjata om! 😆
      Kram kram!!

      • Jadå, jag vet jag får vara med <3 Och det vill vi nog gärna oxå! 🙂
        Måste typ bara lära mig mer först själv, annars blir det lite svårt… och ja, inte alltid jag är så sugen på att hämta den kunskapen fr det ställe där den finns så att säga… Uj så kryptiskt men jag tror du förstår utmärkt! 😉

        • UllisWeb on 8 september, 2012 at 20:04 said:

          Jag förstår dig mkt väl! 😉
          Jag har hört om en ev möjlighet att få annan input på området lite senare, ska kolla om det blir nåt av och hålla dig uppdaterad så får du ta ställning till det då. Haha nu är det jag som är kryptisk, tror vi får avhandla via luren! 😀

  2. inte ni, utan VI! 😛

  3. Känner så igen mig med vindandet. Jag vägrar ju ha en spårande hund i söket vilket många av mina kollegor har. Men just nu känns det som om jag börjar om vid varje träning.

Kommentera gärna här!

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.

Post Navigation

%d bloggare gillar detta: