web analytics

Daily Archives: 17 maj, 2014

You are browsing the site archives by date.

I morse var det tre dygn sedan Dax fick sin sista Rimadyl och jodå, precis som förra gången är han idag oren i benet. Det börjar verkligen bli en långdragen process det här… På fredag den 23:e har jag försökt få en tid hos en väldigt duktig veterinär (en i raden), de har inte ringt tillbaka för att bekräfta tiden men jag hoppas på att få komma dit. Stefan på ReDog blir nästa steg i planen om jag inte får några svar nu, vi får se vad veterinären säger. Jag är nästan helt övertygad om att det är muskeln som spökar eftersom jag får reaktioner när jag masserar osv men jag vill ju också ha det bekräftat svart på vitt så det inte ligger något annat bakom. Ni kanske tycker att jag är dum i huvudet som inte går till Stefan på en gång men det är viktigt att jag får en diagnos av en veterinär på vad som är fel, självklart primärt för att verkligen kunna utreda med röntgen etc. om det behövs men också så att jag kan använda rehabtillägget på försäkringen. Det kanske låter girigt men sanningen är att jag är inte gjord av pengar och en hygglig del av det jag tjänar går till försäkringsbolaget varje månad. Då vill jag också ha något tillbaka för alla de slantar jag pumpar in i deras verksamhet. Så jo, det känns viktigt för mig att få fram en korrekt diagnos av veterinär på papper innan jag sätter in det tunga rehabartilleriet och andra eventuella åtgärder.
Min egen plan om det inte kommer fram saker som förändrar läget radikalt är laserbehandlingar för att få igång en rejäl blodcirkulation och skynda på läkningsprocessen, simning för att stärka upp musklerna runt omkring den trasiga och även ryggen där jag tycker han är svag, skritt i terräng eftersom det också stärker upp musklerna i ryggen (passar bra då jag även måste lägga massor, massor, massor av tid på de förbaskade transporterna och idag kom fram till att jag ska lägga om kommando och taktik och köra lite mer positionsträning under svåra förutsättningar. Kommer jag igång med detta så skriver jag mer om det då) och självklart massage och stretching hemmavid. Det tar förstås enorma mängder tid med så mycket ”underhållsarbete”, men då får jag väl lägga det helt enkelt. Jag har ju ändå inget liv utanför hunderiet haha!

Något som hänger över mig är att det fortfarande inte finns någon fastställd diagnos, och jag kan inte låta bli att lägga en tanke på att de kan ha missat allvarliga saker på vägen. De enda röntgenplåtarna som har tagits är ju på haserna och tassen, tänk om det är något med ryggen till exempel. Han är ju VÄL genomklämd av fem olika personer med kunskap inom olika områden (allmänpraktiserande veterinärer, ortoped, friskvårdskonsulenter) och alla är överens om att han inte har någon smärta i ryggen. Men när man inte kan säga vad det är i stället så är ju ändå alla dörrar öppna, feldiagnoserna haglar ju runt omkring på alla kliniker låter det som när man pratar med folk och de ställen som någon rekommenderar finns det någon annan som ”ALDRIG skulle sätta min fot där!”. Så visst kan det missas grejer, ingen är ofelbar… Därav skriver jag ”om inte läget ändras radikalt”, skulle det visa sig att han har artros, spondylos, frakturer, rupturer eller whatever så ändras ju allt, och kanske för alltid. Jag hoppas på en snabb slutsats i alla fall, nu har det gått fyra veckor och precis som när jag själv gått till läkaren under flera års tid så ”ser allt bra ut”. Kan allt bara sluta att se så jävla bra ut haha!Idag tog vi i alla fall en promenad och sedan gick jag och Dax några vändor saktagående nere på planen och Brimer fick lite toleransträning och kontaktövningar. Jag märker när jag tar in honom i fotposition att jag har slarvat med de grunderna så det är bara att backa bandet och stärka upp det som felar, precis som i all annan träning. Man kommer alltid hitta delar där hunden är svagare än i annat och då är det ingen idé att bli arg, frustrerad eller ledsen över det utan fundera på vad det är som felar, hur man ska rätta till det och sedan träna, träna, träna. Saker och ting löser sig inte av sig själv, man måste ge hunden rätt förutsättningar för att lyckas och lägga ner massor med träningstimmar för att få en genomarbetad och stabil hund som kan prestera!
Det kommer att komma skitträningar, saker kommer gå helt åt helvete och då gäller det att hålla huvudet kallt och kunna se varför det gick åt skogen och sedan skapa möjlighet att rätta till problemet nästa gång. Generellt tycker jag att folk har för bråttom med sina hundar, de förväntar sig stabila resultat på väldigt kort tid, ger inte hunden tid att smälta intryck och lära in beteenden, får panik över att EN träning inte gick som de ville och ska börja sätta in åtgärdsplaner och ska straffa sina hundar för ”detta ska den kunna!”.

Enligt min ringa åsikt är man då ute och cyklar, gör hunden fel är det för att något har fått den att avvika från det mönster vi har lärt den och då är det mer mönsterinlärning som gäller (det vill säga back to basics), inte att trycka till den ytterligare. Det är inga maskiner, det är levande varelser som kan missförstå, har egna tankar, känslor och prioriteringar och det är våran uppgift som hundförare att träna hundarna på ett sätt som gör att de prioriterar i likhet med våra idéer. Har man inte lyckats med det så får man helt enkelt backa och hitta nya vägar i sin träning som leder till ett samförstånd. Det värsta jag vet är folk som är orättvisa mot sina hundar, inte för att jag på något sätt är ofelbar själv det ska gudarna veta, men oftast är jag medveten om det i samma sekund som jag blir det och jag har lärt mig genom åren att oftast inte hamna i sådan affekt för det skadar betydligt mer än det ger. Gör hunden dåliga moment på planen, kliv av och gör nåt annat. Går hunden dåligt i söket eller spåret, plocka bara av den och gå till bilen, fundera på vad som var för svårt som gjorde att det inte lyckades idag och se till att kunna träna på just det nästa gång.

Jag har jäkligt svårt för tankebanorna ”nu går du dåligt i lydnaden/spåret/söket/skyddet, ditt straff blir att du inte får fortsätta”. Jag tror inte att hundar funkar så, är det något alla alltid säger så är det ju att hundar lever i nuet, de ältar inte det förgångna och de kan inte planera i förväg. För att resonemanget med avbruten träning är ett straff ska funka så förutsätter det att hunden har en så pass stor motivation till att utföra det man ville att den skulle göra att den tycker att det är skit att den inte får göra det något mer och tänker skärpa sig nästa gång så den får fortsätta. Men om hunden nu har så stor motivation till det momentet, varför gör den då fel till att börja med?
I mina ögon är det alltså moment 22, MEN jag förespråkar att man ska avsluta ändå när man känner att det barkar åt helvete för sin egen skull, för att inte hamna i affekt och bli orättvis utan för att kunna tänka ”idag var det ingen bra dag, vi försöker igen i morgon” och sen är det inte mer med det. Och händer det flera gånger att hunden faller ur på samma moment eller i samma läge, ja då vet man ju vad man ska träna på och så får man klura ut en plan för att motivera upp och stärka det beteendet. Ja, så tänker jag i alla fall.
Nu blev det ett riktigt maratoninlägg här känner jag så avslutningsvis så köpte jag idag en flaska linfröolja att ge till grabbarna. Det känns onödigt på något vis att köpa laxolja för en jädra massa pengar när linfröolja också är fullsmetad med fin omega 3 men kostar 29.90 kr på Ica Maxi. Jag gillar inte att tillsätta en massa saker i fodret, ett bra foder ska innehålla allt som en normal hund behöver tycker jag, men har man hundar som inte är som genomsnittshunden utan har hälsoproblem eller är väldigt aktiva så kan det ju behövas lite hjälp på traven. Det skadar inte heller så nu kör vi på och ser om de får fantastisk päls och klor. Jag tror inte jag kommer se någon skillnad haha, men vem vet?!