Uppkörningen igår gick bra, ja bra på det sättet att vi blev godkända i alla fall. Någon skönhetsuppvisning var det då inte!
I linförigheten tänkte Dax för mycket på Göte som var inspektör, han kunde ju trots allt vara en figurant… Så han gick konstant 2 dm för långt fram och var väldigt på tårna. Framförgåendet gjorde han bra åt ena hållet, visserligen ställde han sig på bredden när jag stannade honom men han gick ut väldigt fint utan stret och stod stabilt tills jag passerade och kommenderade fot. På andra sträckan drog han sig åt vänster eftersom det i vänstra hörnet av hallen står lite möbler och även ligger lite prylar av olika slag, bland annat skyddsattiraljer. Men det blev ändå ett stabilt avslut med ställande och anslutning, och framförgåendet fick jag också beröm för efteråt så det var ju riktigt skoj. De flesta lägger ju inte så mycket tid på det eftersom det inte ger så mycket poäng på tävling och många verkar tycka att det är drygt att lära in (??) så poliserna är väl inte vana att se när det funkar haha. Inkallningen finns det inte så mycket att säga om, Dax slängde en blick på Göte när han sprang förbi honom men inte mer än så och det blev en bra ingång hos mig. Hopp över hinder inga som helst problem och även platsliggningen gick utmärkt. Överlag genom programmet kändes Dax väldigt ofokuserad på mig vilket han alltid blir i dressyrhallen men han gör det han ska i dugligt skick i alla fall.
Under skyddsmomentet skötte han sig ok, framföringen var väldigt bra då han gick stabilt vid min sida trots att jag såg på honom att han visste att det skulle komma ett överfall. Så såg det inte ut förra året så det var en förbättring. Överfallet gjorde han kraftfullt och han släppte hyggligt på mitt ”stå stilla”. Han har ju någon sekunds fördröjning på släppandet men jag tycker att det är ok, hellre det än en hund som hela tiden tänker släppande och blir klen i angreppen. Dock får man ju inte låta det gå alltför långt, en sekund är ok men två är för länge så det är hårfint det där. Han släppte i alla fall och kollade till på mig, jag kallade in honom till mig och då var han bara tvungen att slänga iväg truten och nudda ärmen igen innan han lämnade figgen, gah vilken fuling!
Visitationen gick bra även om han piper lite under tiden men inga som helst tendenser till att flytta sig eller komma fram. Sen blev det ju då transport vilket var ren och skär katastrof, fy fan hahaha… Dax gick väl med svansen vid mitt ben ungefär, pendlade kanske något bakåt men överlag var han inte alls med mig utan med figgen till 100 %. Så det blev en ganska lång transport men ja, han går ju inte ur hand heller så det var ändå godkänt. Hej överladdad hund hehehe… Ja som sagt, det var inte snyggt men dugligt och det är ju det viktiga, finliret får vi ta till tävlingarna sen i höst och planen är att gå en transportkurs för att få till den där skiten för det är ju ett konstant gissel för mig att de är så himla dåliga!
När vi kom hem var det en trött hund som somnade bredvid mig i soffan, och tydligen var det jobbigt att vara åskådade också för Brimer blev utslagen på sängen hahaha. Jag har inte sett att Dax är sämre i sitt ben, nu får han Rimadyl, tillskott och promenader med manschetter, och i morgon blir det första behandlingen på klinik. Så nu är vi igång med rehaben, så skönt!
