web analytics

Daily Archives: 31 juli, 2014

You are browsing the site archives by date.

Nu har vi tränat två pass, ett i tisdags med gruppen och ett idag på Tyresö BK med Sandra, Sofie och så råkade vi möta Dax brorsa Defence med matte Anne där också. Defence och Dax är SÅ lika, en del utseendemässigt men framför allt i beteende, supergosiga, sociala, sköna killar!

Tisdagens träning finns det inte så mycket att säga om, det blev transportträning för hela slanten och jag upplevde det som att Dax blev mer och mer taggad ju längre vi gick trots att belöningen endast kom vid oss. Vi ska köra på med den här metoden i alla fall, det är minnesbilder från många träningstimmar där det roliga inte händer vid oss som ska bytas ut mot minnesbilder där det roliga händer vid oss så det måste få ta lite tid att hjärntvätta om.

Igår när jag åkte hem möttes jag av denna syn strax innan Enköping, man skulle kunna säga att det regnade lite när jag kom in i i dimridån man ser på avstånd!
Idag var det lydnad på schemat och jag körde först fritt följ där jag försökte tänka på att inte göra några konstigheter med kroppen i svängarna och att det skulle bli raka sättanden i vänsterhalterna. Tjejerna sa att det såg bättre ut än förut så jag hoppas det tar sig. Sen blev det stegen där han gått ifrån att springa över hela skiten till att gå upp bra men hoppa för tidigt ner och nu befinner vi oss i ett stadie där han i stället avslutar bra men skuttar upp och därmed missar någon pinne. Nu är det inte så konstigt när det var typ fyra månader sedan vi gick stegen sist, på slutet fick vi till ett par bra vändor i alla fall.
Avslutningsvis på första passet körde vi kryp och det var INTE bra… Han stirrade framåt vilket gjorde att han inte hängde med i svängarna, blev för vid i högersvängarna och stannade kvar i vänster… Träna, träna.
Andra passet blev det framåtsändande vilket gick rätt så dåligt idag, jag gjorde först en inkallning på sträckan med ställande och läggande där han hade bra fart men usla utföranden haha. Sen körde jag på en gång hela framåtsändandet för att se vad som skulle hända, men usch så dåligt det blev. Inga avbrott på egen hand, trav på saktasträckan, massa påminnelser om att gå sakta, massa vända sig om mot mig… Jag hade satt ut riktningspinnar med bollar på i varje ände av planen och jag kan köpa att han till en början inte fattade att de var där eftersom han inte var med när jag satte ut dem, men man kan ju tycka att det borde finnas någon form av minnesbild när han fått ta dem en gång. Men nej, Dax funkar ju inte riktigt så… Typiskt mig att få en malle som inte generaliserar och skapar minnesbilder på en eller två gånger haha!
Det sista vi gjorde var att köra civilsändande, första gången fick figgen kasta bollen framför sig när Dax var ca tre meter ifrån men andra gången ville jag testa utan för att se vad han skulle göra. Dax gick på och duttade med korgen strax ovanför skrevet på figgen!
Jag tog tillbaka honom och skickade igen och då var han ren, han gick in nära men backade sedan ut jättefint och det är ju jättebra tänkt av honom som haft så svårt att lämna figgen. Efter tre gånger med fina backningar och boll kastad när han backade bestämde jag mig för att göra en avhämtning och då fick figgen hjälpa honom lite när jag närmade mig genom att få honom att ligga ner när han backat ut till rätt avstånd. Jag vet att han rör sig framåt när jag kommer närmare och även om han låg suuuperfint denna gång ända tills jag var kanske fyra meter ifrån så började han sedan vinna mark mot figgen så jag fortsatte att gå omkring så han kunde komma tillbaka till en bra bevakningspunkt. Tyvärr hade han jättesvårt att få till det så det slutade med att jag stod och flåsade figgen i nacken en stund tills Dax behagade att börja backa igen och då kastade jag bollen. Nästa gång ska figgen ha en boll även om tanken är avhämtning just för att kunna belöna när jag är nästan framme innan han går ifrån bevakningspunkten så han lär sig att även om jag närmar mig så kan belöningen fortfarande komma farande.
Jag vet att många tycker illa om att figgen styr hunden för ”hunden ska inte ha respekt för figuranten” och allt vad det heter men jag tänker att detta är TÄVLING vi håller på med och inget annat, momenten kommer alltid se likadana ut och då är det viktigt att hunden lär sig ett system för hur det ska vara. Jag som förare står 40 meter bort och kan inte påverka ett skit när det gäller bevakning utan då får figgen ge hjälper till en början för att sedan minska ner på dem efterhand, precis som jag som förare gör när jag lär in nya moment i till exempel lydnaden. Tävling är tävling, det är inget världskrig som utkämpas utan en ”lek” mellan hund och figge som föraren tyvärr avbryter konstant haha. De som spelar på andra saker i hundarna får ju oftast sjuhelvetes angrepp, men också väldigt mycket problem som många känner att de behöver ta till den ena tvivelaktiga metoden efter den andra för att ha kontroll över, så jäkla synd när det är en sport det handlar om och inte någonstans blodigt allvar.
Ska jag dessutom vara personlig så är det för mig med just denna hund BRA om han kan få lite större respekt för figgen och ta instruktioner eftersom han lätt blir allvarsam och behöver påminnas om att det är skoj vi håller på med och inget annat. Att växla över honom från allvar till lek hela tiden tror jag är avgörande för att få till ett fortsatt skyddsprogram, annars skulle han LÄTT bli den typen av hund som när korgen väl åker av och han får ta första bettet så släpper han aldrig. Redan nu har han ju svårt med släppandena på nya figgar, skulle jag låta honom förlora sig i kamplustens förlovade land varje träning så skulle det bli omöjligt att tävla för oss. Så jag är FÖR figurantstyrning, en bra figge ser mer av hunden än vad jag som förare gör och kan styra den till rätt beteende vilket är viktigt när man ska tävla. I verkligheten är det en annan sak, självklart vill jag inte att min hund ska ta kommendering från andra människor utan då är det jag som gäller till 100 %. Men jag har liiite större tilltro till min hund än så, jag inbillar mig att han kan se skillnad på när matte står passiv som en tyst tennsoldat på en plan gräsmatta eller agerar mot främmande människor mitt i natten i en mörk gränd, källare eller garage. Eller snarare behöver jag ju inte inbilla mig någonting, jag VET att det är så eftersom vi är i båda situationerna då och då och det funkar ypperligt!
Man får aldrig, aldrig falla in i normer när det gäller hundträning, det är varje förares plikt mot sin hund att agera som det passar den bäst även om det är tvärt emot vad ”alla andra” säger. Huvudsaken är att det ger önskat resultat i övningarna, och det vet varje förare som känner sin hund och tänker till en gång extra vad som ger vilka beteenden. Man måste våga vara sann mot sig själv och sin hund i alla lägen, tänka själv och våga prova!
Att testa nya idéer och tillvägagångssätt utvecklar en oerhört mycket som dressör och man lär sig väldigt mycket om olika typer av hundar i stället för att följa någon sorts ”mall” eller andras tankesätt hela tiden. Om det inte passar för de man tränar med, då hittar man andra att träna med eller tränar helt på egen hand om det är det som krävs. Ingen tävling i världen är värd att man säljer ut sin bästa vän till metoder eller människor man inte kan stå bakom själv. I många grupper heter det ”lojaliteten är viktigast” och det håller jag helt med om, lojaliteten mot sin hund är viktigast. Glöm aldrig det!