web analytics

Igår blev det planerad lydnadsträning hör och häpna, alltså det här med hur mycket tid jag lägger på att planera mina pass har drastiskt förändrats genom åren. Förr var det både block, pennor, bloggen och gud vet allt med i bilden, nu är det mer… Känslobaserat kan vi väl kalla det hehe. Precis som med den egna träningen, jag kör det jag känner blir bra för dagen och lyckligtvis tycker jag oftast att det känns bäst att träna på det som går sämst så att det kan gå bättre. Som min kloka syster sa till sin (då) treåring, ”är man dålig på något så får man träna”, och svårare än så är det ju faktiskt inte!Gårdagen bjöd på:
Apportering där jag åter igen konstaterade att han håller apporten för löst för att det ska funka med tungapporten sen. Det har varit svårt att belöna upp ett fastare bett i apporten då han gärna släpper den, men får han vara under rörelse medan jag belastar blir det bättre så jag ska varva att backa ifrån honom och dra i apporten lite och att låta honom själv söka avslutsposition eftersom han såg jäkligt taggad ut på det igår. Lite shapeingtänk, han får själv lösa problemet (med extra pepp från mig).
Saktagående där han fick gå lös framför, det funkade faktiskt jättebra och han gjorde framsteg för varje vända även om han efter ett tag började lägga in egna halter även under gåsträckan och väntade på belöning. Dels kan det ju hänga ihop med att jag belönade efter ungefär samma sträcka de första gångerna, men sen är det också naturligt att det tar emot lite att bara trampa på rakt mot en vägg. Hallen i Västerås är lite liten för det momentet kan jag känna, jag får spara det till när vi kan köra ute eller i större lokaler.
Kryp där han plötsligt inte kunde lägga sig rakt ner utan lade sig på höger skinka hela tiden?!
Jag fick backa tillbaka till att stå framför honom och bara belöna små, små rörelser med bakbenen framåt, märkligt hur det där momentet plötsligt bara har fallit sönder under hösten!
Sen blev det lite fritt följ också men det lägger jag in nästan varje gång för att komma in i ”lydnadsfacket” så det är inget speciellt med det, och avslutningsvis fick han ligga två långa platsliggningar själv där han skruvade lite, lite på sig men överlag verkade han avslappnad och mest uppmärksam på mig så det var toppen!Innan hundträningen lyckades jag klämma in 20 minuter cykel också, den korta tiden kompenserades med tyngre växel så det blev bra tryck ändå får jag säga. Idag hade jag tänkt simma direkt efter jobbet men jag råkade glömma påsen med prylar hemma i hallen så om inte Svante kan komma och möta upp vid simhallen så får det nog bli lite styrka i stället. Imorrn ska jag till naprapaten, det ser jag fram emot!

Kommentera gärna här!

Post Navigation

%d bloggare gillar detta: