web analytics

JULI
– Jag och Öje körde på med skyddsträningen och även apporteringen för att kunna starta lägre klass skydd till hösten. Även platsliggningen filade vi på och jag började lära in hakan i marken men konstaterade att vi kör nog utan ändå. I övrigt ser jag knappttill någon lydnadsträning, och inte heller skogsarbete. Har vi bara tränat skydd i år??
En träningshelg i början av juli var vi på i alla fall då det blev lite av varje gjort.
– Premiär för öppet vattensimningen för i år, och även landsvägscykeln kom ut. Den har inte rullat många mil på asfalt under året vill jag lova, bot och bättring under 2018!
Även löpningen stegrades upp under juli och vi började nöta milen eller nästintill milen en gång i veckan. För en som HATAT löpning är detta stort!
– Det blåste hela sommaren, verkligen starka vindar som störde både hundträning och den egna träningen.AUGUSTI
– Vi gjorde höghöjdsbanan vid Sala silvergruva, fy så hemskt haha!
– Svante sprang ett stenhårt lopp i Tromsø, Norge och vi följde upp det ett par veckor senare med Sälen fjällmarathon 21K. Där emellan hann jag med att springa milen helt på egen hand för första gången i mitt liv, detta år blev det väldigt mycket löpning!
– Vi tränade också mer hund och åkte ner till Falkenberg på semester. Där gick vi för första gången på Ullared, och för att citera mig själv ”nu har vi gjort det och behöver aldrig göra det igen”!
SEPTEMBER
– SPÅR kors i taket, och även lydnad och lite skydd stod på hundträningsmenyn. Det drog nämligen ihop sig till debut i lägre skydd i slutet av månaden, och inte nog med att vi blev uppflyttade utan vi vann dessutom klassen och fick jättefina priser!
– Mängden egenträning drogs ner när hundträningen gick upp, jag blir något av en periodare när det är många bollar i luften och fokuserar hellre på det som känns mest viktigt för stunden och gör det ordentligt i stället för att försöka peta lite i allt. Den här månaden fick hundtävlandet stå i fokus.
– Jag köpte min nya bil eftersom den gamla trilskats så mycket, egentligen tror jag väl inte att det är något större fel på den men nu har jag en dålig relation med den så den måste flytta.
– Öje fyllde 3 år!OKTOBER
– Regn. Regn. Och mera regn. Hösten dundrade in och förde med sig ett regn som aldrig tycktes upphöra, och som fortfarande håller i sig. Månader av väta, snart kommer vi utveckla simhud!
– Jag var förkyld i början av månaden men kunde ganska snabbt köra igång lite smått med träningen igen, skönt att det inte höll i sig i flera veckor den här gången.
– Jag fick mina ögon undersökta inför en eventuell ögonlaseroperation, men det visade sig att jag hade för stora förändringar på för kort tid för att få göra den.
– Underhållsträning på hundfronten blev det, men inte så mycket mer än så. Som alltid efter en tävling gick luften lite ur innan nya mål och tankar var satta. Vi hade dock en skyddskurs i Falkenberg i alla fall, och under året har vi haft några få kurshelger på olika ställen som blivit lyckade med nöjda förare. Kul!NOVEMBER
– En typisk mellanmånad där det inte blev mycket av något egentligen. Inte mycket egen träning, inte mycket hundträning, inget uppseendeväckande som hände. Svante opererade handen, vi åkte till Åmål för att umgås med den delen av familjen och den första snön föll, det var väl typ det.DECEMBER
– Nya simkort införskaffades och simsäsongen rivstartade jättebra. Årets sista träning blev ett simpass!
Även cyklingen fick sig ett uppsving, medan löpningen stod tillbaka.
– Vi körde några sökpass under månaden, skoj!
– Julförberedelser osv, där är det inga större överraskningar. Nyår däremot blev… Blandad kompott. Fantastiskt god mat och trevligt umgänge, men Svante blev matförgiftad, husvagnens värme ville inte funka och det tog sjukt lång tid och flera vansinnesutbrott att parkera den eftersom ”backbromsen” gick i hela tiden, mina dyra tights från 2XU fick ett hål från en vass pinne. Det värsta av allt var nog att Dax blev skrämd av en raket när vi gick ut på nyårsafton för att rasta och hade det sedan jättejobbigt vid tolvslaget, något som inte tidigare bekommit honom men som jag nu gissar på kommer vara en grej under hela hans återstående liv. Så otroligt tråkigt att folk inte kan hålla sig till att smälla av raketer vid tolvslaget, om man nu måste hålla på med den skiten alls!Sammanfattningsvis kan man väl säga att 2017 har varit ett rätt så bra år med många trevliga händelser, fler trevliga än otrevliga känns det som. Mycket egen träning, i perioder också mycket hundträning, och en hel del slappa dagar med annan livsnjutning.
Målet med Öje under 2017 var att komma ut och tävla, och jag skrev i årsresumén för 2016 att ett realistiskt mål var att köra en appell under våren och sedan lägre skydd under hösten. Precis så blev det, och det är jag nöjd med.
För min egen del är jag väldigt, väldigt nöjd med årets träning. Med tanke på att jag inledde året med en spricka i knät men kunde springa ett 17 km bergslopp redan två månader senare, den längsta sträckan jag någonsin hade gjort då, så kunde jag egentligen inte be om mer för 2017 inom detta område. Att jag sedan klämde i med att springa milen ett antal gånger och ständigt förbättra både tid och känsla, och dessutom toppa med en halvmara i Sälenfjällen känns fantastiskt (även om det loppet var alldeles för mycket för mig i efterhand). Starkare cykelben, starkare simning… Träningen ger helt klart resultat!

Målsättningar för 2018 då…
På hundfronten kommer det bli en start i högre klass skydd under året, det vet jag. När det sedan blir vet jag inte, jag hoppas på Himmelfärdscupen i maj men allt beror ju på hur vi ligger till med träningen och ska man tro inläggen från 2017 så tränar vi till 90 % skydd så det behövs nog lite mer av annan träning också haha!
Steget till elit är ganska långt som det känns just nu, men det är inte omöjligt att vi kan komma dit under 2018 med rätt träning.

För egen del är det att tuffa på med den träning som jag tycker är rolig, och eftersom jag är en måldriven person så kommer detta hänga ihop med en del lopp. Under 2017 blev det inte ett enda triathlon, men under 2018 är jag sugen på att köra Sala silverman i augusti och kanske blir det fler innan dess. Det finns också fyra stycken korta löparlopp utspridda mellan maj till oktober i Stockholm som jag lurar på, Stockholm Challenge. Det enda loppet jag är anmäld till just nu är åter igen Trans Gran Canaria i februari, och där är såklart tanken att göra det bättre än sist.
Jag hoppas på att få vara hel och frisk, det är förutsättningarna för att kunna hålla igång till att börja med!
Jag ska också försöka hålla igång skrivandet i bloggen mer under kommande år, kanske bli mer utförlig i inläggen med bättre analyser över både min egen och Öjes träning blandat med mat och dryck, prylar, kläder och lite annat smått och gott. Ungefär som tidigare alltså, fast förhoppningsvis bättre!

Kommentera gärna här!

Post Navigation

%d bloggare gillar detta: