web analytics

Här har det varit några passiva dagar, eller snarade har det varit lite mer av annat för min del än att sitta ner och blogga eftersom Svante drog på sig influensan efter sitt lopp och har legat nedbäddad i feber och matthet. Jag har därför tagit det väldigt lugnt på träningsfronten, mitt immunförsvar är ju redan bombarderat med massa läskiga influensabacillusker så det behöver inte dessutom påfrestas med träning just nu. Däremot blir det ju desto mer hundpromenader för min del eftersom Svante oftast är den som tar kvällskissen med grabbarna så helt passiviserad blir jag ju inte!
Jag tänkte passa på när det inte händer så himla mycket annat intressant att lägga ut lite bilder från vår resa, blandad kompott.
Vi bodde de fyra första nätterna i ett rum som låg mot vägen, fin utsikt över soluppgången bakom palmerna och i fjärran skymtade man bergen Favorit på frukostbordet: churros!
Jag ska leta reda på ett recept och göra glutenfria churros här hemma nån gång. Vädret har varit väldigt varierande, soligt och fint, hällregn, storm med regn och storm med sol. Ett simpass blev det den här gången, 580 meter för min del och vi var ensamma i poolen eftersom det regnade och var 17 grader. Poolen var dock uppvärmd så när man väl hade hoppat i kändes den behaglig i jämförelse med luften haha. Små, små glutenfria kakor köpta på supermercadon, vi åt sådana förra året också och de är riktigt mumsiga! Annars var ju hotellets buffé i vanlig ordning utmärkt, alltså vi har ätit så mycket mat och godsaker under veckan så de extra kalorierna vi sprang bort under loppet har vi lätt tagit igen gånger hundra. Mat är livet!Dag fem bytte vi rum eftersom vi lyckats dra in myror på första rummet (sportdryck och kakor är mums tycker myrorna haha), denna gång fick vi utsikt över ”torget” och i fjärran såg man havet i stället för bergen.Närmare bild på havet, i år provade vi inte ens att känna på vattnet för det var så otroligt oinbjudande där nere med kalla vindar och höga vågor (vilket inte riktigt framgår av bilden.På min födelsedag hyrde vi bil och åkte upp i bergen! I september förra året härjade en stor skogsbrand på ön och vi såg förödelsen i dess spår. Stora ytor som var helt förkolnade, alla träden var bruna… Här i fjärran ser man ”huvudstaden” Las Palmas, ön är ju inte så stor så branden måste ha känts väldigt nära inpå nästan oavsett vart man bodde! Vi åkte än en gång upp till högsta punkten Pico de las Nieves, ”Snötoppen”, och kikade på utsikten över Roque Nublo och den snötäckta Etna på grannön Teneriffa i horisonten. Vi hade egentligen tänkt stanna även vid Roque Nublo på vägen upp, men tydligen hade resten av Gran Canaria samma tanke denna dag så vi hittade ingen parkering utan åkte vidare uppåt i stället.
Även här ser man hur branden har rasat, de bruna träden (där vi sprang när vi var på Gran Canaria första gången 2015) har tidigare varit lika gröna och fina som de längre bort.Här har vi utsikten åt andra hållet från parkeringen, längst bort mot horisonten ser man lite ljust och det är sanddynerna i Maspalomas där vi bodde. Man kan också gå upp en liten bit till så man når en utsiktspunkt, men eftersom det blåste en hel del och bara var 11,5 grader varmt så kändes det skönare att stanna nere på parkeringen där det var lite mer stiltje. Lite livsnjuteri har vi såklart ägnat oss åt (i och för sig tycker ju vi även att springa lopp hör till livets goda, men lite mer vanligt livsnjuteri kanske man ska skriva), sköna bad och cava på balkongen med vacker solnedgång tex. Sista dagen innan vi skulle åka hem låg vi faktiskt vid poolen i ett par timmar som vanliga Svenssons. Det blåste som sjutton så man kände inte riktigt att det blev varmt, jag är väldigt glad över att jag ändå tänkte på att smörja in mig med solskydd för min hud tål solen sämre och sämre ju äldre jag blir och hade jag legat i solen i två timmar utan skydd hade det blivit fruktansvärt smärtsamt!Sista timmarna på ön och vi väntade på bussen utanför hotellet, vädret var jätteblåsigt och mulet men uppehåll…  …För att sedan förvandlas till hällregn igen!Regnet gav med sig tills vi nådde flygplatsen, men blåsten höll i sig och denna take-off var den värsta jag har varit med om. När planet började rulla med motorerna på fullt varv för att kunna lyfta kastades det i sidled flera meter på startbanan gång på gång, och när hjulen väl lättat från marken var det otroligt vingligt och skakigt en bra bit upp. Till och med kabinpersonalen sa till varandra (när de trodde att ingen hörde) att ”det där var ju en av de värre starterna man haft”. Dödsångest… Men det gick ju bra och jag fick lite vackra flygbilder över ön innan nosen styrdes mot Norden igen! Väl upp över molnen är det ju nästan alltid lugnare, och vi kunde njuta av en fin solnedgång och en kappkörning med ett annat plan haha. När vi passerade över Europa var det kväll och mörkt, men molnfritt så man kunde kika ner på städerna nedanför. Jag är inte säker på vart detta är, men vi gissade på Holland eller Frankrike kanske. Vi landade till slut helt odramatiskt på ett snöigt Arlanda i -14 grader, fick ut bagaget på rekordtid och var till slut hemma i lägenheten igen strax efter 01 på natten. Borta bra, men hemma också helt ok!

Kommentera gärna här!

Post Navigation

%d bloggare gillar detta: