web analytics

Daily Archives: 1 juli, 2019

You are browsing the site archives by date.

Nu är det ju verkligen på tiden att jag skriver några rader om lördagens tävling!
Egentligen hade vi tänkt åka ner till Landskrona för att titta och mingla, men så fick jag ju för mig att om vi ändå skulle åka så långt så kunde jag ju lika gärna anmäla till en av MR1 i alla fall haha. Vis av lärdom från Enköping så kändes det ändå bäst att hålla mig till en även om det fanns tillfälle för två starter, och det kändes extra rätt när prognoserna inför helgen visade stekande värme.
Helgen till ära såg jag ÄNTLIGEN till att dölja min läskiga ”löparnagel” från loppet på Gran Canaria i februari med ett täckande lack eftersom jag insåg att jag skulle gå en hel del i tofflor. Jag undrar om den någonsin kommer bli sig lik…

Resan ner trodde jag skulle bli lång, men det blev riktigt behagligt och vi tog ett par stopp på vägen för att sträcka på benen, rasta hundar och äta. Sommarsverige är vackert!
Vi fick övernatta hos vår kompis Minette under hela helgen, väldigt generöst att låta hela vår flock komma och invadera hennes mysiga lilla radhus!

Lördagen bjöd som sagt på riktigt varmt väder och vi i ettan startade sist av klasserna (undantaget lydnad/hopp-klassen). Det blev med andra ord en lång dag för hundarna i bilen innan det var dags att tagga till för att tävla, och vid det laget var jag helt snurrig i kolan av att stå och titta och tänka på de andra i hettan. Jag var väldigt orolig för att Öje skulle gå ner sig fullständigt av värmen och kanske till och med bli överhettad eftersom jag vet att han är rätt så värmekänslig, och känslan inför starten var mer oro än glädje. Dax har blivit överhettad efter en lång sedering hos veterinären för många år sedan, och det var en otrevlig upplevelse som jag ogärna skulle vilja uppleva igen och framför allt inte när man är långt hemifrån med dålig koll på omgivningarna. Dock hade jag inte behövt oroa mig för Öjes skull, för det visade sig att den som var i sämst form av värmen var jag!

Vi började med presentation uppe på en prispall, Öje gick till en början inte med mig upp för att han skulle nosa där vi skulle stå. Men sen gick presentationen som en dans, och vi gick raskt vidare till matvägran som utfördes bredvid en kanot med en människa i som slängde fram en hel grillkorv vid hundens framben (jag hade för mig att maten inte får vara närmare än en meter i klass ett, men det var fel av mig!) medan föraren gick ett varv runt kanoten.
Öje nosade på korven två gånger vilket man får göra, men när jag hade ett par steg kvar fram till honom stack han ut sin lilla tungspets och slickade på ena kanten av korven. Så får man inte göra, noll poäng.

Efter matvägran var det förarens frånvaro, också uppe på prispallen där presentationen varit. Öje lade sig hur bra som helst och låg kvar fint under hela momentet, full pott med 10 poäng.
Sen gick vi raskt vidare till apporteringen, föremålet var en foppatoffel som kastades mot ett gäng stora plastblommor. Öje sprang fram och tog toffeln, tittade lite skeptiskt på blommorna och vände sedan om MEN fick syn på ”båset” där jag hade stått under förarens frånvaro och bestämde sig för att han var tvungen att titta på vad matte hade gjort där bakom. En typisk Öje-grej!
Jag hade is i magen och väntade ut tiden i stället för att kalla in honom (vilket ger noll poäng), men han snokade runt på egen hand där borta och det blev noll poäng i alla fall.

Efter apporteringen har jag för mig att det var fjärrdirigering, där skulle jag stå inne i ”båset” och dirigera Öje som låg utanför, och nästan exkat så tränade vi på torsdagen fast bakom några tunnor så det kändes bra. I mina ögon gjorde han en riktigt snygg fjärr dessutom med serien sitt-ligg-sitt-stå och stod stiligt kvar och väntade på inkallning, men vi fick ändå 0,5 poängs avdrag på helhetsintrycket för att han flyttade fram 0,5 meter. På själva fjärren fick vi dock 10 poäng av 10.

Nästa moment var fritt följ, där tappade Öje gnistan och sackade efter. Jag är osäker på om han hakade upp sig lite på störningarna som var i de allra första stegen av programmet och sen ”deppade ihop”, men i övrigt var det ett väldigt fördelaktigt program på öppen yta så det borde ha varit till vår fördel. eftersom han hamnade lite på efterkälken blev betyget 4 poäng (av 6), väldigt onödigt när han har ett väldigt fint fritt följ om han sätter den sidan till. Jag fick känslan av att där kom värmen ikapp honom, men så var det faktiskt inte för under nästa moment framåtsändande var han alert igen så han tyckte väl helt enkelt det var tråkigt. Dags att belöna upp fria följet något enormt mycket med andra ord, så sjukt synd att bjuda bort de två poängen!

Framåtsändandet kändes väldigt bra inledningsvis, han tittade åt rätt håll (hahaha, där har vi nivån just nu. Jag är glad över att han tittar åt rätt håll!) och kändes pepp. Vid utskicket sprang han snabbt, men ju närmare linjen han kom desto mer sakta gick det och jag insåg att han blev skeptisk till markörerna som för dagen var siluetter av rävar. Så han sprang fram till nr två från vänster, gjorde en undanmanöver och nosade på den snett bakifrån (och dessutom från fel håll så han hamnade utanför optimala zonen) vilket gjorde att han var över linjen men tyvärr vänd mot mig när jag visslade för inkallning och det gav avdrag. 6 poäng av 12.

Sedan hade vi då hoppet och jag hade ju efter att ha provat runt på alla hinder sedan förra tävlingen bestämt mig för palissaden. När jag ställde upp för förberedelse kändes han med i matchen, när jag placerade honom på startpunkten tittade han upp mot kanten (perfekt, bra känsla!), men sen när jag gick blev det otydligt för honom att han skulle sitta kvar. Så han reste sig och gick ett par steg framåt/mot mig, jag tänkte ”SKIT nu börjar han strula med hopphelvetet igen!!” men sa ”hopp” när domaren tutade. Och Öje hoppade.
Trots att det är 180 cm över palissaden så är hans taktik att bokstavligen hoppa upp till toppen och häva sig över utan större problem, det såg vi redan under veckans tidigare träningar. Men jag trodde INTE att han skulle göra det när han stod precis bredvid hindret. Så jag blev ställd och glömde nästan lägga honom på andra sidan hindret när han kom över, men till slut vaknade trötthjärnan till liv och vi fick full pott på 15 poäng. Helt otroligt!

I skyddet gick det sedan lite si och så, första momentet var frontalangrepp och av någon anledning missade Öje att gå i bettet på första försöket och fick 2 sekunder ur bett (avdrag på det så 24 poäng av 30). På filmen ser man att han var emot ärmen men av någon anledning bet han inte i.
Vid urkallandet släppte han fint men ramlade in i svenskskydd (?) och bevakade figgen igen precis som i Enköping, och åter igen när jag visslade en andra gång sprang han till Elin som var tävlingsledare och satte sig i stället för att komma till mig. SUCK, detta har vi ju tränat på!!
Åter igen jäkligt onödiga 10 poäng att sumpa!

Andra skyddsmomentet var fasttagandet, där gick han i direkt (fick ett poäng bort med kommentaren ”bromsar”) och släppte på pipan men bevakade även där så jag fick vissla igen och DÅ minsann kom han direkt till mig. Halleluja!!
Kostsamt med avdrag på 5 poäng av 10, men han kom i alla fall!

Sista momentet var då förarförsvaret och där var han till en början helt låst på figgen som tidigare gjort frontal och fasttagande så han var inte riktigt med i matchen utan hamnade åter efter när vi skulle gå runt en stolpe och några blommor, men sedan var han i alla fall vid min sida (men såg ur min synvinkel galet omotiverad ut) resten av programmet och bet den figurant han skulle. Figgen höll i en plastglass sekunderna innan slaget som han kastade iväg, och den tittade Öje på så han missade själva slaget med någon sekund men fann sig direkt när han tittade tillbaka och såg händerna på matte så vi fick inget avdrag där utan bara två poäng bort för att han lullade iväg där i början av momentet. 28 välbehövliga poäng in, men tyvärr blev det totalt bara 150,5 poäng så det saknades minst 9,5 poäng för godkänt resultat.

Även om vi (ännu en gång) missade godkänt resultat är jag helt överväldigad över den respons jag har fått från folk, många har kommit fram eller skickat meddelanden och sagt att det såg bra ut, att vi var duktiga osv och det är i min värld helt obegripligt eftersom vi inte ens blivit godkända. Sånt är jag ju inte van vid från de övriga grenarna jag har tävlat i, där man sällan kommenterar mer än att beklagar och försöker peppa inför nästa tävling om det inte blivit tillräckliga poäng för uppflytt, cert eller vad man nu är ute efter. Väldigt ovant, men väldigt trevligt och man slås verkligen över vilken lättsam och glad stämning det är på tävlingarna. Riktigt roligt, och faktiskt en liten sporre för mig att fortsätta med sporten trots att jag tycker den är rätt så enformig ibland. Men med glada och trevliga människor omkring sig blir allt genast roligare!

Efter tävlingen blev det ett välförtjänt bad för de fyrbenta, och jag hade inte haft något emot att hoppa i själv heller om det inte hade varit för att vi var så väldigt trötta allihop. Dax den gamle stollen fick plötsligt för sig att han gillar att simma, han som alltid brukar fastna på kanten av stranden och stå och skälla hysteriskt om han tror att det finns krav på att han ska simma, så han klev bara rakt ut och tog sig en svängom i vattnet. Trist att alla andra i Skåne också var där (kändes det som) så att han inte kunde vara lös och simma runt när han för en gångs skull fick feeling!

Dag två är jag väldigt glad över att jag inte anmälde mig till, för då var det ÄNNU varmare även om det också fläktade lite mer än dag ett. Vi kikade på de andra duktiga ekipagen, snick-snackade med folk och hade det allmänt trevligt innan vi packade ihop oss och rullade hemåt. Årets tävlingar är nu slut, men jag har lagt upp planer för hur vi ska gå vidare med träningen och så kommer vi tillbaka till Skåneland nästa år för mer trevligt tävlande. Redan om ett par veckor tänkte vi faktiskt köra ett återbesök under semestern genom att dra ner husvagnen och träna några dagar. We’ll be back!