Radiotystnad.
Mitt liv har varit ofyllt av bra egenträning, rolig hundträning, häng med vänner (fast ja, alltid bra häng med Svante förstås). Det har varit mer fyllt av ekvationer, ångest, grafer, mer ångest, pendling mellan hopp och förtvivlan för att sedan landa i ”who gives a shit”. Och nu är högskoleprovet över. Så nu kan jag komma tillbaka till livet.
Jag firade med att köpa en ny (fast begagnad) husvagn, hämtar den nästa helg.
Hur det gick på provet?
Jag kan garantera rakt av utan att blinka att jag inte kommer få 1,6 igen som jag hade 2008. Jag har inte räknat ut en enda ekvation, arean av en rätsidig triangel eller vinkeln i ett parallellogram sedan dess. Inte heller delat sjusiffriga tal med varandra i huvudet. Jag vet liksom inte riktigt när jag skulle ha använt den kunskapen i det riktiga livet, och kan inte påstå att jag har saknat den. Det blir en spännande överraskning om några veckor hur många ”ole dole doff” som hamnade rätt på mattedelarna, men svenskan och engelskan borde vara på rätt sida av skämskudden i alla fall!
