web analytics

Author Archives: Ullisweb

Min mage har varit rätt så knölig den sista veckan vilket har gjort att jag har sovit dåligt och blivit rätt sänkt och känt av halsen lite osv vilket har gjort att jag inte har tränat mig själv någonting alls. Jag chansar inte med sånt där, känner jag att kroppen inte har fått återhämtning för ens det vanliga vardagslivet så utsätter jag den definitivt inte för mer påfrestning genom att träna!
I stället har det blivit ett till pass hundträning med både lydnad, hopp och skydd.

I lydnaden gjorde jag bland annat framåtsändande åt lite olika håll där jag planterat ut duttar så att det alltid, alltid, alltid finns en dutt rakt ut åt det håll jag skickar. Öje blev till en början förvirrad eftersom jag kört mycket åt samma håll i hagen på klubben, alternativt fått se när jag lägger ut den, men nu är det dags att gå framåt i träningen och få honom att tänka att dit matte pekar kommer det ALLTID ligga en dutt! Hoppmässigt har han börjat slarva på långhoppet och springa bredvid på första försöket, nu ligger dutten så pass långt efter hindret så jag hinner stoppa honom och köra igen och då hoppar han. Men det ska ju funka första gången, så till nästa gång om han springer bredvid kommer jag bryta av och göra något annat och sen ställa upp igen för lången så det alltid blir ”första gången”.
Planket fixar han galant på 180 cm, han hoppar betydligt mer än klättrar så nog kan jag höja egentligen men samtidigt är det ett efterarbete att pyssla med så det passade bra att fortsätta med lägre höjd. Överlag ska jag nog inte träna hoppen sådär överdrivet mycket känner jag, det blir ändå en del slitage av att klänga runt och landa tungt och det behövs inte nötas på i onödan bara för att det är ”flashigt”.
På första hoppet lade jag dutten nära hindret på marken bakom, på andra lade jag den längre ifrån men då såg han den inte så han svängde runt mot mig och lade sig självmant. Så ska det se ut i slutänden så det var ju tacknämligt att han bjuder på det beteendet på egen hand!

I skyddet kikade vi på söket igen där han ska få grepp om systemet att följa staketet, vi flyttade figgen från skärm ett till två några gånger och till slut till tre. Varje gång det förändrades blev han förvånad även denna gång haha, mellan ettan och tvåan redde han dock ut det snabbt eftersom vi gjorde så sist men mellan tvåan och trean blev det mycket svårare och han joggade tillbaka till ettan ett par gånger innan det slog honom att han skulle följa staketet vidare bort till tre. Mycket bra att han fick klura ut det själv!

Sedan skulle vi köra lite transporter och först körde jag på mig själv vilket gick jättebra och han följde med fint, men sen körde vi på Alexandra vilket blev väldigt förvirrat för honom eftersom han gärna ville söka sig tillbaka till mig. Jag vill inte hålla på och trassla med honom för mycket fram och tillbaka eftersom han lätt släcks av en massa repetitioner som han inte förstår, så egentligen skulle jag nog ha lämnat momentet och tänkt ut en plan för att köra på andra. Men efter lite mekande fram och tillbaka provade vi att använda duttar som ”targets” vilket funkade hyggligt, men jag tycker att det blir ett onödigt mellansteg att lära honom följa dutten när det uppenbart gått att få honom att följa benen med byxorna, och dessutom blir det ett onödigt avbrott i träningen varje gång han får en dutt eftersom han då springer iväg en bit och figgen får jobba tillbaka honom igen. Byxorna kan han ju inte springa iväg med utan det blir släppa och fortsätta transporten direkt vilket ger mycket mer effektiv träning och sånt gillar jag. Man ska inte lägga tid på en massa onödigt, det tar tid ändå att lära in allt!
Till nästa gång har jag alltså justerat planen, kanske blir det redan imorrn då vi ska iväg till vänner för midsommarMondioring och grill med husvagnen.