web analytics

Author Archives: Ullisweb

Igår fanns det ingen ork att blogga, vi kom hem sent i lördags natt efter den goda kräftskivan och kom i säng ännu senare (såklart hehe). Sen blev det uppstigning för mig och åka och hämta släp hos Laila här i Eskilstuna för att sedan ta en tripp till Kungsör och lasta på ett IPO A-hinder som Strängnäs BK skulle få av Stina, en kompis till Laila. Det vägde AS men vi fick i alla fall upp det på släpet jag och Stinas man och sen tuffade jag och pojkarna iväg till klubben för att lämna av det, möta upp Rickard med resten av djuren och köra lite skydd med gruppen! Vi hade ju förhoppningar om att det skulle finnas intresse att köra igen på regelbunden basis och de andra verkade som tur var lika taggade på idén så nu kör vi igång gruppen på torsdagar jämna veckor och tisdagar ojämna veckor. Jätte, jätteroligt!!! Denna gång ska vi försöka få fler att hjälpas åt och ”dra sitt strå till stacken”, ingen av oss är ju utbildade figuranter eller så men alla kan bidra på ett eller annat sätt så arbetsbördan fördelas på fler än bara en som det i princip har varit tidigare. Man behöver ju inte gå modprov direkt, men alla som har ben och puls kan ju faktiskt gå till exempel transporter och det är ju precis lika viktigt att nöta på som själva bitarbetet!

Jag har nu bestämt mig att vi ska försöka oss på svenskskyddet för att komma framåt i vår utveckling och prova på lite nytt, så denna gång blev ytterligare en liten ”testrunda” för att se hur han anpassar sig till de nya situationerna. Jag lämnar honom sittande på lagom bevakningsavstånd och sen får figgen lägga ner honom så det inte är mina kommandon han följer eftersom han söker min kontakt för att få bita. För andra ser det ju ut som att han är jättelydig haha, men det handlar inte om att han frågar om lov utan helt enkelt om att han är hjärntvättad till att kontakt med mig är det som gäller för att få ta bett hehe. När han ligger och är fokuserad får han gå i bett (inga problem att gå upp i ärmen kan tilläggas, det man kan anmärka på är att han går upp rätt nära figgen men inhopp kan man alltid träna senare). Sen får figgen hjälpa honom med att släppa på passivitet genom att säga ”loss” och så fort han släpper kastar figgen en belöning bakom Dax.

Vi körde också början till utbackning för bevakning genom att jag satte Dax jättenära figgen (vilket han tyckte var lite jobbigt så redan där finns det förutsättningar för att han själv ska söka sig bakåt) och sen fick figgen trycka honom bakåt med dominant kroppsspråk. Vid minsta rörelse bakåt kastade figgen belöning bakom Dax. Det funkade helt ok, jag ska bära med mig att när han väl har fått in tänket med att backa så tänker jag vara svinnoga med avståndet mellan honom och figgen där han ska sluta backa och lägga sig i bevakning för att inte få det sådär fult när hundarna typ aldrig slutar backa eller för den delen när de backar en bit och sen tycker ”men vad faan, rör dig gubbe!!” och studsar fram igen för att sen backa igen osv. Är man noggrann och ser till att göra allt kontrollerat så tror jag det kommer bli hur bra som helst!

Vi avslutade med att göra de båda övningarna tillsammans, först satte jag honom på avstånd, figgen fick lägga ner honom, vid koncentration startade figgen och Dax gick i bett, figgen blev passiv och hjälpte honom med ett ”loss”, tryckte honom med dominans för att få fram rörelse bakåt och sen kom belöningen bakom Dax. Lätt som en plätt, eller det är väl så det låter i alla fall hahaha!

Törstiga pojkar dricker ur kranen (och matte sliter upp telefonen innan de hinner hoppa ner, därav den suddiga bilden haha).

Idag har det också blivit lite träning, vi åkte ut i skogen för att rasta och eftersom det blåste halv storm så passade jag på att göra lite vindövningar med Dax så R fick springa ut och lägga sig som figurant. Jag och Dax stod vid stigen och jag peppade genom att själv spana utåt och fråga ”är det nån där??” och ”var är han??” och också lukta i luften haha, sen gick vi ut i koppel och försökte gå upp i vind och jag fortsatte att förstärka intresset genom att smyga fram, sniffa vidare och säga ”braaa” lite dämpat när han visade att han fick vittring. Sen sprang vi tillbaka till stigen, jag kopplade snabbt loss honom och såg till att han var riktad och fokuserad rakt ut (och att han inte drar iväg utan att jag sagt ”sök”) och sen skickade jag iväg honom. Han sprang verkligen rakt ut, och när han kom fram skällde han jättebra och fick belöningen redan efter ett par skall.

På nästa skick testade jag att ta bort vindningen innan och stod bara ett tag på stigen och skapade mystik utåt. Han sprang jättefint ut ca 35 meter men vek sedan av lite vilket gjorde att han missade vinden, snurrade tillbaka och kom över utgångsspåret och då tog han såklart det hela vägen in till R. Det var ju inte så bra, MEN han satte sig och skällde en så himla, himla fin serie skall så han blev förlåten hahaha. Jämn och fin takt och jag hann gå halva rutan innan han fick belöning så han höll i det jättefint! Nästa skick körde jag vindning först igen och då gick han rakt och fint, åter igen en bra skallserie också så det blev riktigt lyckat. Fjärde och sista skicket körde jag utan vindövning eftersom naturen bjöd en riktig autobahn raka vägen till R, Dax följde den hela vägen även utan den vägledande ”koppelpromenaden” och skällde jättefint då med så det blev det perfekta avslutet!

Det enda R hade att säga som vi också ska tänka på är avståndet till figgen när han skäller, han hade suttit precis vid R’s ansike/bakhuvud vid ett par av skicken och skällt och det är för nära i mina ögon även om han inte är på. En känslig figge eller ett felsteg är det enda som behövs för att domarna ska hytta med fingret så ett säkerhetsavstånd är att föredra! På sista skicket hade jag sagt åt R att han skulle säga ”backa” om Dax kom för nära och det hade han gjort bra så det är bara att be figgarna hjärntvätta in rätt avstånd även i söket!

Olivträdet jag fick i födelsedagspresent har fått en massa nya skott, yay!

Ett par dagar med rolig träning men nu ska jag nog ta det lilla lugna ett tag. Kroppen är inte riktigt med i matchen, bihålorna känns av och ryggen är stel och öm så imorrn ska jag ta en tripp till naprapaten och sen blir det lugna gatan på kvällen och under jobbvändan. Nästa ledighet kommer det vara fullt upp med tärningar och inte minst kennelläger så då måste jag var fit for fight igen!