Mera simning idag, tjoho!
Massor av krångel med glasögonen gjorde att jag fick stanna stup i kvarten och tömma ur vatten, de läckte lite i tisdags också och så har de aldrig betett sig förut så jag vet inte vad som är problemet?!
Till slut fick jag byta till mina gamla som Svante hade testat som jag bytte ut pga de immar igen och också läcker men de var faktiskt bättre ändå.
Jag började med 200 meter vanligt, sen 300 meter med paddlar, 200 meter intervaller utan paddlar (25 i maxfart + 25 lugna x 4) och sen tänkte jag vara klar. Men Svante ville köra lite till så då gjorde jag det också för att det är så kul, och vips var vi uppe på 1000 meter igen totalt (även de sista med paddlar så över halva passet med paddlar idag). Inte 1000 meter i ett svep som förut visserligen, men det spelar ingen roll – armar, axlar och skuldror har fått känna att de lever ändå haha!
För övrigt premiär idag för de nya paddlarna vi köpte i somras när vi köpte våtdräkter, mycket större än de gamla och satt som en smäck precis som dräkterna. Man skulle nästan kunna tro att det är nån som har simmat en del som designat dem hehehe… Dessa kommer hädanefter vara omnämnda som tricepsmördarna, det sved på bra efter ett tag!
I övrigt har dagen bestått av Dax sista Cartheophenspruta hos veterinären, en promenad i full regnmundering precis när det slutade regna och en hel del uträttande av ärenden. Det känns bra att vara tillbaka i Västerås faktiskt, jag har saknat det lite med närheten till allt och att ha liv och rörelse runt omkring där man rör sig. Det är så tudelat det där med hur man ska bo och vad som är optimalt, å ena sidan vill jag kunna släppa ut hundarna som jag vill, inte behöva bry mig om grannar osv. Å andra sidan är det så skönt att ha allt precis runt knuten, att kunna åka och fixa saker direkt utan att behöva planera för när man ska iväg nästa gång och som sagt, se lite folk omkring sig utan att förväntas heja eller känna igen folk som det är i pyttestäder som Mariefred. Jag är uppvuxen i en storstad, man tittar inte på folk man möter där utan man tittar snarare bort haha!
Tack och liv behöver man ju inte bestämma sig för resten av livet, man kan ju testa både det ena och det andra och byta som man känner för och behöver just för stunden. Vem vet vad som kommer härnäst liksom?!
