web analytics

Category Archives: Öje Mondioring

Nu har tre av fyra veckor av min semester redan gått, som vanligt så flyger tiden iväg. Men jag tycker ändå vi har hunnit med en hel del, både konstruktiva och mindre konstruktiva saker haha. Jag skrev ju lite kort om att vi hade varit iväg med husvagnen där innan Stockholm triathlon, vi åkte iväg till Malingsbo på gränsen mellan Västmanland och Dalarna och fiskade i några dagar. Underbart fint ställe, och i synnerhet eftersom säsongen redan var så gott som över så vi var helt ensamma där vi ställde vagnen nästan precis vid vattnet! I år har jag investerat i en 100 watts solcell så att vi kan ladda batteriet under dagtid, denna vagnen har nämligen inte batteriladdare som en del (de flesta?) andra har så ska man campa ute i det fria så tar batteriet så småningom slut. Men förhoppningsvis kommer detta alltså inte att ske nu när solcellen är på plats. Vi har funderat på att montera fast den på taket så att den alltid är igång och inkopplad, men samtidigt känns det som att den då är så utsatt för väder och vind och att den kanske också kan bli stulen så nu kör vi på att lyfta ut den när vi är på språng och när vagnen står på uppställningen ligger den nedanför ett fönster och får ljus på sig i stället. Som sagt, väldigt fint är det i dessa trakter och för oss är det bara lite drygt en timme bort så det är helt överkomligt att åka lite kort över några dagar eller en helg. Tyvärr var fisket riktigt dåligt, även om man i vanliga fall kanske inte alltid får napp så brukar man ändå se att det slår fisk lite här och där men vi såg knappt ett liv. Varsin liten, liten abborre fick vi, men det gör ju ingen mätt så det fick bli korv till middag den dagen i stället. Ett par dagar efter att vi kom hem var det ju Stockholm triathlon som jag redan har skrivit en racerapport om, uppladdningen med att sova i husvagn några dagar innan var väl inte den bästa men väl hemma blev det i alla fall några fler sömntimmar, och så smarrig mat på det för att komma i fas med energin.Efter loppet var jag oförskämt fräsch i kroppen och vi åkte hem till syrran för att fira svåger och mamma som fyller år nästan inom loppet av samma vecka. Fin återhämtning med att äta bullar och tårta haha. Under hela racet klarade vi oss ju från nederbörd, men när vi hade fikat klart och var på väg hem kom det världens regn- och hagelskur. Jag var glad att jag inte var ute och triathlerade då kan jag säga!
När vi kom ut ur Stockholm lättade det dock upp igen och väl hemma på kvällspromenaden fick vi njuta av en väldigt vacker solnedgång.

På morgonen efter loppet vaknade vi till en jättetråkig och onödig överraskning, Svante hade haft inbrott i sin bil och de hade tagit hela min träningsväska med hundsaker och min träningsväst. Jag har ju väldigt svårt att tro att det är hundmänniskor som har gjort det, utan troligen så är det någon som har sett väskan med sakerna genom rutan på bilen och trott att det funnit något av värde i den trots att den var öppen och man såg att det låg bland annat bollar och duttar där i. Så jäkla, jäkla onödigt, i synnerhet eftersom att sakerna förmodligen bara är bortslängda av den eller de som tog dem när de insåg att det inte var värdefullt alls för dem. För mig däremot är det väldigt värdefulla saker, både ekonomiskt naturligtvis eftersom det kostar att köpa in alla prylarna igen, men de har ju också ett funktionellt värde eftersom jag använder dem flera gånger i veckan. Suck, mer och mer känner jag åter igen för att flytta till världens ände där det inte rör sig drägg och slödder som inte kan skilja på mitt och ditt.
Jag har aldrig blivit av med saker tidigare, men sedan vi flyttade hit för mindre än ett år sedan så har de snott Svantes cykel direkt från cykelstället, våra solcellslampor från rabatten utanför uterummet och nu inbrott i bilen precis utanför porten. Ett par av grannarna har berättat att de har blivit av med krukor och blommor och lite annat krimskrams från sina altaner och uterum, vi har ju alltid öppet där men till oss går de nog inte in i alla fall för att det syns att vi har hundar. Det finns liksom inga gränser för hur fräcka idioterna kan vara, sjukt obehagligt att veta att sådant patrask stryker omkring precis utanför fönstren när man ligger och sover!
Allt är såklart polisanmält och anmält till försäkringsbolaget så det är bara att hoppas på att de ersätter en del av det i alla fall så jag kan köpa nya prylar. Det jag saknar mest är min träningsväst och min visselpipa, det mesta av det andra kan jag ersätta med prylar jag har i förråd men inte dem så nu får jag beställa nytt.
Nåja, både innan och efter denna tråkiga incident har vi hunnit med att träna lite hund och det har blivit mest lydnad och skydd. Hoppen har gått ok, palissaden funkar fint men på längdhoppet har han sprungit på sidan av några gånger så det ska vi fila lite på vid tillfälle. Det upprättstående hindret är ju svårt för oss att träna ordentligt när det inte finns på klubben, men jag använder det vanliga brukshindret och höjer upp det på max för att han ska få rätt känsla i att det är högre än i bruksklasserna. Han har en himla tendens till att ta avstamp på hindret på återhoppet även om han kommer ut en bit ifrån det så det ska vi fila på där.
Framåtsändandet går hör och häpna framåt, jag har lagt ut enorma kongar synligt som han får springa och ta efter vår lilla ritual med förberedelse och förflyttning framåt. Jag gör alltid likadant, och även om han ser kongen nu så kommer det sätta sig i muskelminnet hur det ska gå till även när han inte ser dem så det är bara att nöta på exakt likadant. Idag körde jag tre gånger med synliga kongar under vårt första lydnadspass och sedan två gånger till med dem under andra passet plus en gång med en mindre boll som inte syntes så bra förrän han kom närmare, dock hade han samma fart och förväntan ut ändå så hurra för det!
Nästa gång går jag tillbaka till synliga kongar, hjärntvättsträning är melodin.
Vittringen går framåt sakta men säkert, vi fortsätter med en pinne som han letar upp och apporterar in ute. Häromdagen provade jag med typ 20 osmittade pinnar och min smittade pinne inomhus, första gången gjorde han det exemplariskt och andra gången fattade han ingenting haha. Jag borde inte göra om när han gör det bra, bara belöna och vara nöjd. Fjärrdirigeringen tar sig, den svåraste förflyttningen är från ligg till sitt men i övrigt funkar det bra på nära håll. Vid samtliga ställanden vill han gärna komma till mig så där måste jag förstärka med stå-stanna tills det också sitter i ryggmärgen.
(Ovanstående tre bilder är fotade av Caisa Lindros)
Skyddsmässigt går han bra, där har vi väl egentligen aldrig haft några problem annat än att han ska lära sig när han får och inte får bita. Sen är det detaljer som vi filar på som till exempel kvalitet och känsla i betten, kontroll av figuranten vid rätt tillfällen. Han har visat lite reaktioner på sticken, han vill gärna ha koll på allt runt omkring så det är inte konstigt. Det har vi ju tränat på och förstärkt utanför skyddet och det funkar nu fint, med övriga accessoarer tar vi det lite easy än så länge. Vi har tiden för oss! Även Gaist och Svante har såklart varit ute och tränat, Gaist växer så det knakar och öronen tror jag är det som växer mest hahaha. Han håller på att byta tänder och är en riktig odåga vad det gäller att stoppa saker i munnen när vi är ute, men annars är han väldigt snäll och mysig. Han och Öje är som ler och långhalm, allt som Öje gör vill Gaist apa efter!
Vad det gäller egenträning har det blivit några svängar efter loppet för en vecka sedan, en uppsnabbad löpvända på Björnös 5-kilometersspår (åter igen – längre ansträngning + ordentlig återhämtning ger väldigt fina resultat för mig!) och igår körde vi en nöjestur i skogen med våra mountainbikes. Det är inte ofta den används, men när den väl får komma ut så är det rätt så skoj med stigkörning ändå och det är ett bra komplement till landsvägscyklingen. Idag hade vi tänkt springa ”söndagsmilen”, men jag är både trött och har lite känningar i magen så jag hoppar det och siktar på att simma imorrn i stället. Igår när vi cyklade såg vi faktiskt en stackare som kämpade på med våtdräkt och neoprenmössa i lilla sjön en bit bort, men för egen del känner jag att bassängen lockar mer nu. Jag hade en tanke om att jag skulle köpa ett kombinationskort till simhallen så jag även får tillgång till gymmet, men rent krasst har jag allt jag behöver här hemma så tar jag mig bara i kragen och gör en ordentlig plan för träningen så behöver jag inte lägga de extrapengarna på ett gym som jag troligen ändå inte kommer utnyttja. De flesta gångerna åker jag ju dit och simmar direkt efter jobbet så skulle jag gymma innan simmet skulle jag nog tycka att det tog för lång tid, och gymma efter simmet tror jag inte att jag orkar eftersom jag blir trött och dåsig (och hungrig!) av att simma haha. Bättre att köra ett löppass här hemma följt av lite styrka när jag kommit hem, som sagt så krävs det bara att det ingår i planeringen så blir det också gjort!