web analytics

Tisdagen bjöd alltså på skyddsträning och denna gång var det fasttagande och utbackningar till bevakningar (i ärm) som stod i fokus. Jag satt innan och kollade igenom momenten i lägre klass och konstaterade att det är framför allt där vi har våra svagheter. Dax släpper bra och har ett fint bakåttänk, men han stannar lite nära figgen så jag vill ha ut honom lite till. Sen ska vi också träna på anslutningar från mig, men det går vi vidare med nästa pass i kombination med utbackningarna och bevakningarna. Jag gjorde ju några anslutningar på senaste jobbträningen och han hade inga större problem med det men det behöver ändå tränas på för att det ska bli en vardagsgrej.

Strax utanför Enköping kl 17.21.

Första passet under tisdagen körde vi en variant på den övning vi har kört med att figgen kommer fram ur ett skul och hotar på för att sedan vända sig om och backa emot oss. Jag hade på förslag (som jag skrev om efter senaste träningen) att figgen skulle komma ut, hota på och när han vände sig om börja gå bortåt i stället för mot oss och Dax köpte detta jättefint. De första gångerna släppte figgen dutten så fort Dax hade stött, men sen började han stelna till och hålla dutten och Dax fattade genast att han skulle backa ut och bevaka!
Vi körde några vändor med denna övning och sen tog vi bort retningen av att figgen stod dold och ställde bara upp bakom honom som man ska stå och så fick han gå bort ifrån oss redan från början, sen vända sig om efter några meter och hota på, vända sig om igen och fortsätta gå och då släppte jag Dax (under dessa övningar driver vi ju upp honom en del så då håller jag i honom i selen eller halsbandet. Tanken är att han ska trigga igång på alla 100 när korgen åker på så nu ska vi betinga känslorna med korgen och då måste ordningen stå tillbaka lite för att han ska känna att det är ok att leva ut, jag återkommer till det strax). Detta gick så jäkla bra, Dax sitter fint vid min sida så länge figgen bara står uppställd och börjar gå, men när han vänder sig om så blir det annat och sen när jag väl släpper stöter han jättebra. Målbilden kunde väl kanske vara något tydligare, ett par gånger gick han i rumpan på figgen (AJ!) och ibland blir det lite ”fladdrigt” ut mot sidorna men som jag sagt tidigare så vill jag att han ska hålla länge och då är det bra att han inte trycker på precis mitt i ryggen. Det är jättefina stötar, men inte stenhårt rakt på och det är jag nöjd med som fasen!

Hjulstabron kl 17.28.

Efter korgen körde vi också några bevakningar med fokus då på utbackning och till en början hade figgen en dutt att slänga till honom som belöning men då började han rotera i bevakningen åt vänster där dutten fanns. Då bytte vi till att ha dubbla ärmar i stället och då rätade han upp sig och backade mer rakt ut från figgen. Vi körde ju tidigare med dubbla ärmar men slutade av någon anledning (och jag orkar inte läsa igenom bloggen just nu för att se varför), men nu funkade det i alla fall bra. Figgen väntar alltid ut honom tills han börjar backa andra gången för att verkligen markera att det är bakåttänket som ger belöning och inte att man lägger sig, risken är ju annars att hunden börjar lägga sig tidigare och tidigare för att snabbare få belöningen och då får man vänta ut dem.

Andra passet fortsatte vi med fasttagandeträningen och denna gång ställde vi upp som på slutet av första omgången och så ökade vi på drivet ytterligare efter några vändor med att figgen sprang nästan hela sträckan på 10 meter, vände om och hotade på massor nästan hela vägen tillbaka igen (och då blev Dax SVINARG när figgen inte lyssnade på att han sa åt honom att dra därifrån utan bara kom närmare!!) och sen sprang figgen ut igen och fick springa nästan hela sträckan igen innan jag släppte och den stöten blev det tryck i med en lite mullrande underton där inne i korgen. Sur Mallemus!
Det roliga är att han precis lika snabbt släcker ner igen, för trots att vi drev upp honom så pass i sina känslor så stötte han bara en gång och började sen leta efter dutten och så fort korgen åker av så går han omkring med dutten och ser fjantig ut (ja han försökter kampa lite till en början men får han inget för det så duger det med att labbevifta och gullelulla sig också haha). JÄTTEFIN balans!!
Efter denna övning blev det några toleransövningar också innan vi gick över till bevakningarna, jag är ju inte inne i tänket att bara gasa, gasa, gasa utan tänker mig att det måste finnas en hjärna med i spelet också. Så vi körde några tjuvstartsövningar med exakt samma utgångsläge som vi just gjort när vi drev på, och i det läget hade Dax lite svårt att greppa det till en början haha. Första gången började han springa efter figgen, andra gången reste han sig, tredje gången satt han men trampade med framtassarna och fjärde gången reste han sig igen tror jag. Femte gången satt han still tyckte jag så då nöjde vi oss där. Vissa tycker nog att jag är överdrivet petig när jag inte är nöjd bara med att han sitter kvar, men jag tänker ju att om jag övertränar på träning så ökar oddsen för att det kommer funka på tävling sen. Där finns det ju liksom inga ”do overs” utan det är första gången SKA det funka!

Hjulstabron kl 17.28.

Bevakningarna blev detta andra pass likvärdiga mot första, det är bara att nöta på med dubbla ärmar och vänta ut honom för att få in ett aktivt bakåttänk. Han verkar turligt nog ha en viss ovilja till att dra sig längre bort än 2,5-3 meter från figgen, han placerar sig själv ganska snabbt på ca 2 meter och när ärmen då inte kommer flygande så börjar han backa igen men inte alls i samma takt utan max en decimeter i taget. Liiite längre ut skulle jag vilja ha honom, men samtidigt finns det inget fulare än en hund som mer eller mindre springer bakåt utan slut för att de BARA har ett bakåttänk i bevakningarna. Lämnar de för långt blir man dessutom nollad har jag för mig?
Så det är bra att han har ett sug mot figgen, bara han kan ta ordentliga stötar med korgen sen när de bevakningarna kommer så är jag nöjd.

Överlag denna träning så hade han lite svårare än tidigare att tänka till i skyddslydnaden, och jag är ju inte dummare än att jag förstår att det är just på grund av att vi driver upp honom så mycket just nu. Ju mer reptilhjärna vi plockar fram desto mindre logiskt tänkande blir det ju överlag, ingen svår ekvation. Vi hade en liten diskussion i gruppen om det där då jag tycker att vi nu har nått en punkt där det inte behöver pressas uppåt mer utan nu försöka bibehålla nivån på aggressionerna men föra in mer stabilitet i de stora känslorna vad gäller självkontroll i att sitta kvar och så vidare. Vår skyddsguru däremot tycker att vi kan plocka upp honom ett eller ett par snäpp till, så vi enades om en ”kompromiss” eller vad man nu ska kalla det i att köra övningarna ett tag till utan självstyrning från Dax (det vill säga att han behöver inte tänka på att sitta still utan jag håller honom och så ”hetsar” vi mot figgen) men också lägger massor av tid på just tjuvstartsövningar och liknande för att ha balansen (hjärnan!) kvar. Nu verkar som sagt Dax styrpaket hålla ihop jäkligt fint, men jag vill ändå ha kvar hans fina analysfas som han har naturligt och inte bara tilltala de basala drifterna som jakt och kamp. Det kommer ju alltid en fortsättning liksom, jag vill tänka långsiktigt och inte behöva ta jättekonflikter längre fram bara för att han svarar bra på att triggas.

Strängnäsbron kl 17.41.

Just nu går det i alla fall väldigt bra och från klarhet till klarhet, och det känns bra till senare när dipparna kommer och utvecklingen stannar av. Jag känner att jag är med i matchen med mitt tänk också vilket känns tryggt, jag har en klar bild av vad jag vill ha och hur det ska gå till och då blir tanken av att ställa sig på tävlingsplan inte alls främmande vilket det helt klart skulle ha gjort om jag hade lagt vår träning helt i andras händer. När jag är på tävling är jag ju själv, då måste jag själv ha kontroll på hur jag kan lägga min hund på den nivå jag behöver ha honom för att göra en bra prestation, oavsett om det gäller skydd, lydnad, sök, spår eller vad som helst. Om jag på träning stänger av hjärnan och låter alla runt omkring mig fatta besluten om vår utveckling kommer jag stå där avstängd även på tävling, så det är viktigt att vara med i träningen och fundera på ”vad är det vi gör? Varför? Vad ska det leda till?” om man vill komma framåt. Och nu ska vi framåt!

Kommentera gärna här!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Post Navigation

%d bloggare gillar detta: