Skyddsresumé och massor av bilder.

Jag orkar inte skriva något superlångt inlägg om hela veckan så det kommer bara en liten resumé av tisdagens träning och massor av bilder från min och grabbarnas promenad idag. Underbart väder, men -5 grader så jättevarmt var det inte!
Jag ser nu när jag lägger in bilderna också att färg- och ljusbalanserna ändras när jag laddar upp dem till bloggen så bilderna blir lite urfrätta och konstiga på sina ställen. Jag bjuder på det.

Träningen denna vecka fokuserades på att hitta en bra nivå att gå in på ”tävlingsplanen” för vår del, som jag skrivit tidigare så måste jag dra ner på hur mycket lydnad jag kör inne på planen under träning så det blir så likt tävling som möjligt. Dock kommer jag aldrig släppa igenom felaktiga framföranden etc. om de uppkommer men tanken är att skärpa ihop vår lydnad så det behövs mindre och mindre. Pass ett denna vecka testade jag att lägga mer tryck på honom, köra lydnad medan hunden innan oss gick och sedan ha honom under lydnad med tryck konstant. Det funkade inte så bra, han gick snabbt in i frustration och skällde och pep. Detta är typiskt för Dax, så här brukar det inte se ut – då gasar man upp!

Själva övningarna under detta första pass var korgtransport med överfall. Energinivån låg på tok för högt i början av transporten, han tjuvade när figgen började gå, gnällde och hässjade, tog mark under transporten… Och sen när själva överfallet kom så gick han första gången upp och skällde, ingen stöt. Vi testade igen och då gick han knappt upp, bara skällde. Alltså var trycket från mig för stort och han blev osäker på om det var ok att han gick upp. Så vi svängde om till lite ”raggarskydd” och jag höll honom i halsbandet så fick figgen ställa upp, vända sig om och hota på samt daska till honom på korgen, sen gick vi en liten bit till innan det kom ett nytt överfall och då var det inga problem.

Efter detta körde vi bevakningar i ärm där jag var intresserad av att nöta vidare med utbackningarna och anslutningarna. Denna gång hade han mycket bättre utbackningar än vanligt, i ärmbevakningarna börjar de ta sig fint nu!
Anslutningarna måste vi köra mer, till en början bevakar han fint men när jag är cirka tio meter ifrån börjar han närma sig figgen och uppfodrar till mer kamp. Det spelar i sig ingen roll att han byter position så länge han inte blir ”orolig” som det så fint heter på domarspråk, men risken att han blir oren ökar ju markant och jag vill oavsett ha in en stabil och trygg bevakning. Först testade vi att jag bara gick fram till honom och sedan gick bort igen, men sen körde vi också så att jag gick fram och ställde mig bakom figgen och kastade en boll över hans axel bakom Dax (viktigt på Dax med boll och inte kampdutt för att hålla balansen mellan lek och allvar. Fascinerande att det lilla gör så mycket!). På tävling får jag gå fram till figgen och ta på honom om jag vill när jag ansluter, och tränar vi på detta vis skapar jag ju då en förväntan på att ”nu kommer det nåt kul!!” hos Dax i stället för ”nu kommer hon, då ska vi ta den jäveln tillsammans!!”. Detta verkade funka bra.

Pass två körde jag lite annan approach när jag gick in, fortfarande ville jag ha det tävlingsmässigt inne på planen, men i stället för att köra den ”stränga” stilen innan körde jag mycket snabba belöningar, lågmälda kommandon och massor av beröm innan för att knyta honom till mig och vara mer lättsam. Och under andra passet hade han inte heller några frustrationsskall eller gnäll, väldigt mycket bättre. Det är ett litet pyssel att komma på hur man ska lägga nivån innan man kliver ut på tävlingsplan med varje hund och gren!
Detta pass började vi direkt med ett tävlingsmässigt fasttagande, och det är första gången vi inte retade på honom någonting innan. Han gjorde det jättebra, som vanligt stötte han i vänster njure och sökte sig sedan mot fronten på figgen. Här kunde man dock se att trots att utbackningarna börjar bli befästa i ärmbevakningarna så är bevakningar i korg något helt annat i Dax värld och han backade inte alls lika bra och självklart. Detta ser jag inte som ett problem utan har ju med hans generaliseringar att göra, om figgen har en dutt i handen precis som när vi lärt in ärmbevakningarna (här ska det vara en dutt för att spä på motivationen till att göra det snabbt, då får han kamp igen men utan att den är knuten till figgen och åter igen; riskera att han blir oren!) och kastar den över huvudet på honom när han backar så kommer det snabbt bli bra i korgen också. Även detta är något jag kan och SKA köra på mig själv för att få till fler träningstimmar!

Som avslutning körde vi lite mer anslutningar och det blev bättre och bättre när jag gick upp bakom figgen så det kommer falla på plats vad det lider. Vi ska varva lite så det inte blir alltför förutsägbart och han börjar backa eller något annat dumt när jag går fram till figgen, men i det stora hela så ser det bra ut. Som sagt så gör det inget om han reser sig i bevakningen och närmar sig figgen när jag kommer, bara han inte går på igen eller släpper bevakningen och börjar titta efter mig så ska det inte ge några avdrag.
Nu är det bara att hålla tummarna för att det blir någon tävling den sjätte april, som väderprognosen ser ut nu så ska det vara minusgrader hela tiden fram till 27 mars (så långt som prognosen sträcker sig) och då ser det tyvärr mörkt ut för att den kommer genomföras. Snö i skogen spelar inte så stor roll, men nere på plan är det fortfarande snötäcke eftersom den inte plogas vintertid så kommer det inte värme och/eller regn snart så är det nog tyvärr kört.