Vilken dag!

Phu, igår var en riktig maratondag!
Hem och snabbsova i fyra timmar innan det var dags att åka iväg till Rosersberg och göra vår årliga uppkörning. Lite mingel med kollegorna som var mer eller mindre nervösa för att ”catcha upp” på vad som hänt sedan sist. Några av dem träffar jag bara en gång om året, just på uppkörningen haha. Sen var det bara att sätta sig i bilen och styra färden mot Eskilstuna, eller rättare sagt Kjula där Rickard hade en färdigvallad uppletanderuta som väntade på oss när vi kom fram. Brimer fick skutta runt lite i rutan, han börjar fatta lite av vad det handlar om nu men ibland slår det slint och han joxar med annat och behöver lite retningar. Bristen på träning märks av tydligt, han är ungefär på samma nivå som mina andra hundar har varit vid 10 månaders ålder och han är ju snart 17  månader *och här ska jag erkänna att jag faktiskt blev tvungen att kolla när han är född hahaha*.

Han har som ni vet haft andra saker för sig som har gjort att momentträning inte varit så viktig, jag tror att det har varit bra för honom att få ”vara hund” och ta livet i sin egen takt. Han har massor av egenskaper som har satt käppar i hjulet för honom men nu börjar det släppa och han kan hantera sig själv i olika situationer mer och mer och då går det också att nå igenom med lite momentträning. Alla som har träffat honom förr och som träffar honom nu påpekar vilken OTROLIG skillnad det är, vilket är det bästa kvittot jag kan få på att både han och jag är duktiga. Han är ingen kanonhund, men han kanske kan bli med rätt träning!
Tur att jag är tillsammans med hans uppfödare och vi är rörande överens, annars hade jag väl blivit hängd för detta om jag känner hundvärlden rätt hehe…

Dax fick ”städa” i rutan när Brimer hade hämtat fem av åtta föremål, och han hade för dagen väldigt bra fart och energi ut i rutan vilket ju är hans stora brist annars så det är jag väldigt nöjd med. En gång tror jag kom han in till mig och ville att jag skulle skicka om honom igen, men det är bara att jobba vidare på att få bort!
När alla hundar hade letat klart drog vi iväg till en badplats och doppade hundarna (dagens bilder, tagna med iPhone), Brimer simmade för första gången ordenligt och visade sig ha sälgenen precis som sin mamma och många av syskonen. Det var själva momentet med att komma i vattnet som var svårt, när han väl kommit i gick det bra att paddla runt en stund. Till och med Dax simmade också, men han fick ha egentid och flytväst på. Han är ingen badfantast, plaska i vattenbrynet duger utmärkt men simma är han starkt emot och han stressar upp enormt av att de andra är ute och står bara och skäller. Denna gång gick det dock bra även för honom, till en början var det panikartat som vanligt men efter ett tag slappnade han av och flöt på bra i sin lilla flytväst, till och med öronen kom fram. Han fick simma efter en boll så han glömmer att det är läskigt och slutar paddla med bakbenen, rumpan sjunker då som en sten såklart, och då blir det ju läskigt och han simmar ännu mindre med bakbenen. Den onda simcirkeln haha!
Jag vill att de ska simma för den fina träningens skull, perfekt fys på sommaren när det är varmt och de riskerar att få värmeslag av att cykla eller springa. Jag lärde mig i helgen att enbart simträning inte är bra eftersom skelettet behöver belastas för att inte bli skört, men att blanda simma med att springa på olika underlag är kanon!

Det gäller att knipa med öronen så det inte kommer in vatten…

Ja just det, hur gick det på uppkörningen…
Lydnaden kändes för dagen sådär, Dax blir alltid väldigt ofokuserad är vi är inne i polisens träningshall och utförandena blir inte så snygga som annars. Sega sättanden i linförigheten (han sa inget om sneda sättanden dock, alltid något) och jag fick ta i med ett DK efter ett tag då jag kände att han var helt uppe i det blå. Framförgåendet blev väldigt stretigt på första sträckan och han ställde sig med sidan mot mig, andra sträckan blev jättebra i tempo men han gick snedare och snedare åt vänster mot ett bord där jag hade lagt hans boll innan vi körde igång. Jag glömde ta ur den ur fickan innan vi gick in, så klantigt…
Inkallningen blev seg, slö galopp men han kom i alla fall hela vägen och avslutade bra. Hoppet gjorde han bra, något dragen åt höger som vanligt så jag tror jag ska försöka belöna ut honom åt vänster framöver för att minimera risken att han springer vid sidan tillbaka. Oftast hoppar han ju ändå, men det har ju hänt att han inte gjort det och det är en jäkla onödig nolla på tävling. På uppkörningen är momentet slut efter sättandet så då spelar det ingen roll.

Skyddet däremot blev jättefint, där är det urkallande på släppandet så det blir lättare än tävlingsskyddet där han uppenbarligen har vissa issues med att släppa på nya figgar och fluffiga ärmar hehe… Han kom in snyggt till mig, snurrade nån gång på vägen men satte sig fot, satt och trampade men satt kvar i alla fall vid visitationen av figuranten och gjorde en kanonfin transport med bra koll på både mig och figgen. Något för långt fram i position om man ska vara petig, men vi nöter på som vanligt så kommer det bli kanon. Jag fick väldigt mycket beröm för skyddet, ”kraftfullt och bra angrepp”, ”ordning och reda”, ”snyggt och prydligt” och ”trevligt att se” vilket såklart är jättekul!
Sen blev det inte så mycket ordning och reda när vi skulle ta oss ur träningshallen och Dax bara såg att figgen ställde upp sig i sitt gömsle för nästa hund så jag fick bokstavligen talat bogsera ut honom i kopplet. Inte så ”snyggt och prydligt” hahaha! ❤