Vilket härligt höstväder det har varit under veckan, strålande sol och sprakande färger. Lagom till helgen kom molnen förvisso, men innan dess har det ju verkligen varit drömhöst!
Jag har fått njuta av vackra soluppgångar på morgnarna, och försökt ta tillvara på ljuset som är kvar när jag kommer hem. Oftast blir det dock mörkt medan vi är ute och går, så jag har köpt små lysdioder att sätta på halsbanden om det är så att vi inte har blinkhalsbanden tillgängliga. Riktigt bra syns de, och dioderna är dessutom en del av ICAs rosa månad vilket innebär att de stöttar rosa bandet-kampanjen så win-win på det!
I torsdags var jag på fortbildning i vapenhantering för jobbets räkning och därifrån åkte jag direkt ut i spårskogen. Nästan 900 meter spår blev det, och denna gång fick vi med oss alla pinnar tillbaka. Men man kan ju säga att det är många, många spår kvar innan Öje är säker på sin sak, det är inte precis en självklar och spikrak väg vi tar genom spåret om man säger så haha.
Nu har anmälningstiden gått ut, men i och med att det är 30 anmälda och de förra året hade 6 deltagare så är chansen minimal att vi kommer med på tävlingen som vi anmält oss till. Men, kommer vi inte med så har jag redan planerat för att köra lägre klass sök i vår, så då lägger vi bara om träningen och kör vidare!
Redan när jag var på väg hem från utbildningen hade jag ont i huvudet, och när jag vaknade på min lediga fredag så hade det absolut inte blivit bättre. Mina bihålor är så sjukt känsliga, de svullnar för minsta lilla infektion och det känns som att jag vill slita av mig ansiktet för att slippa trycket som lägger sig runt hela skallen och framför allt bakom ögonen!
Trots det tog jag en härlig promenad med grabbarna i det underbara vädret på morgonen, sedan blev dagen lugn och framåt kvällen lättade huvudvärken upp. Stor tur med tanke på att lördagen skulle bjuda på årets sista lopp (?), Sthlm Xplorationrun!
Igår kändes bihålorna mycket bättre igen tack och lov, och loppet flöt på som en dans (nästan). Lite lugnare än vanligt blev det allt, det fanns inte så mycket tryck i benen som jag hade önskat, men å andra sidan så var just det här loppet en form av orientering så det blev en hel del naturliga stopp på vägen också för att kolla kartan. Denna gång var det inte bara jag och Annelie som sprang utan även Svante följde med.
Detta var alltså det sista loppet av fyra i Sthlm Challenge, nu har vi bärgat alla tröjor och medaljer. Det har varit riktigt bra lopp, bra arrangemang och fina tröjor och medaljer. Medaljerna blev jag extra förtjusta i då var och en har en textrad ur ”Stockholm i mitt hjärta” på framsidan som tillsammans bildar en hel vers, och nu när vi fick den sista insåg jag att baksidorna bildar just ”Sthlm i mitt ❤️” när man lägger ihop dem!
Väldigt snitsigt tycker jag, jag älskar när det finns eftertanke och saker är genomarbetade på ett snyggt sätt!
Idag har det inte blivit många knop gjorda, jag har haft en galen träningsvärk i bröstmusklerna och latsen (förmodligen av allt balanserande som blir när man springer i helt obanad terräng vilket jag aldrig gör annars) och jag har blivit trött av väldigt liten ansträngning så något litet spår av förkylning finns det nog allt. 30 minuters yoga blev det i alla fall för att sträcka ut alla stela och ömma muskler, och i övrigt har dagen mestadels tillbringats under en filt i soffan med den senaste Kepler-boken ”Lazarus”. Fantastiska böcker, otroligt målande språk kan man väl säga för den som är känslig men en vansinnigt spännande story. Jag har redan läst mer än halva boken och hade svårt att lägga ner den för att gå och lägga mig haha, tur att jag är ledig imorrn också!
