Egentligen har jag all anledning att vara i extas av lycka just nu men tyvärr svänger det ju snabbt i livet som vi vet och den ena dåliga nyheten avlöser den andra. Tankarna går till bästa kollegan vars mamma har fått två hjärnblödningar helt oväntat och vårdas på intensiven med oklara utsikter vad vi vet. Sen hörde Rickard av sig igår när han egentligen borde varit på träning men satt i bilen på väg till Strömsholm. Fenris skulle fånga en boll på träningen men landade så olyckligt att hon bröt benet ORDENTLIGT!
Idag ska hon stelopereras i hasen och hon får inte vare sig jobba eller tävlas mer, det är så himla, himla trist på en hund som Rickard verkar så väldigt nöjd med. Jag tycker också synd om Rickard som lägger ner så mycket tid och engagemang i att figga för andras hundar men själv har sån otur med skador och tvingas lägga ner igen, denna gången ännu mer än med Astrid som han ”bara” tog ur skyddstävlandet. Fruktansvärt orättvist!!
