Besöket hos Eva igår visade att Dax hade ont i sitt högra bakben som alltid är det som trasslar, dock inte i tårna denna gång utan i muskler ovanför hasen och han reagerade även i haserna när hon sträckte dem fullt. Precis denna reaktion kom också när vi var hos veterinären i Eskilstuna för snart sex månader sedan men röntgen av haserna visade ingenting. Nu bestämde vi att det får bli ett ultraljud av mjukdelarna i benet i alla fall på ReDog i Västerås för att kolla hur det ser ut där inne, på onsdag har vi tid. Blir det så att han måste sederas kan vi ju inte tävla nästa helg, men det spelar ju ingen som helst roll om vi får mer klarhet i vad som pågår!
Igår fick han en dunderbehandling med laser på hela benet och redan på kvällen såg han bättre ut så kanske var det bara en sträckning, träningsvärk eller whatever men faktum kvarstår att det är alltid i höger ben han blir öm och det tyder ju på att det är försvagat på något sätt. Så även om det nu lägger sig av sig självt för att det kanske bara var träningsvärk så vill jag veta hur det ser ut där inne, för att få ro i själen och VETA att det i så fall är just det och inte att han håller på att gå sönder var och varannan vecka. Det äter upp mig levande att hela tiden tro det värsta, jag har redan tagit bort en i huvudet fullt frisk och bra hund på grund av skador som gör att det inte går att leva ett drägligt hundliv, naturligtvis blir jag påmind om det fruktansvärda beslutet varje gång Dax blir halt av en vardagsgrej. Så när tekniken erbjuder en möjlighet att få mer klarhet, då tar jag den med ett leende oavsett kostnad!
Ologiskt nog två bilder på Brimer, överst kände han sig lite orolig över höststormen som ven utanför stugan när vi sov på klubben sist så han kurade ner sig bland kuddarna. ❤
Sen märkte jag häromdagen att han är fabrikstillverkad och hade märkningen kvar hahaha (eller så har han fått den från mina nya sängkläder kanske…)!
