web analytics

Min intention har under hela semestern varit att uppdatera bloggen mer, att inte bara skriva ner något enstaka, ytligt inlägg i veckan utan gå mer tillbaka till vad det var förr när vardag blandades med funderingar och reflektioner över saker och ting. Men så har det ju inte blivit.
Dagarna flyter på och flyter ihop, jag tänkte precis innan jag satte mig ner för att skriva nu att nu är det ”ny vecka, nya tag”. Men så kom jag på att det är tisdag, den nya veckan är redan igång!

Förra veckan lade jag ju upp filmen från min spontana ”träningstävling”, och sedan dess har det blivit ett par träningar till med Öje och också några spår med Gaist.
Med Öje blev det under förra veckan fokus på apporteringen som jag konstaterade efter träningstävlingen att jag främst behöver styra upp. Jag använder mig av en lina (som man kunde se på nedanstående bilder från gårdagens inlägg) som jag sträcker upp precis när han är vid/griper apporten för att han ska vända upp DIREKT mot mig och inte köra några race förbi den. Det handlar egentligen alltså inte om en korrigering per se, även om det ju de facto blir det om han väljer att passera apporten eller fortsätta springa iväg när han har gripit den och linan sträcks.
Jag gillar den typen av träning, att man inte aktivt går in och korrigerar men begränsar hundens möjligheter att göra fel. För mig har det ofta gett bra resultat oavsett gren eller moment där jag har applicerat detta, även om man också ska bära med sig att det är ingen quick-fix tex tätt inpå tävling eller uppkörning utan något man bygger över tid. Jag kallar det för ”hjärntvättsträning” där man lär in ett mönster, system eller för all del muskelminnen i hundarna genom att enbart skapa förutsättningar för att göra rätt. Så småningom lättar man på begränsningarna och erbjuder (företrädelsevis inte fler än) ett till alternativ för att se om hjärntvätten har funkat och hunden väljer rätt när det finns ett till alternativ att välja på.
Idag var vi iväg till Avesta och tränade och då fick jag även tipset att kampa med honom, slänga iväg apporten medan vi kampar, sluta kampa och kommendera ”apport” och så fort han har gripit den så ska jag locka med mer kamp. Det funkar också bra även om jag måste kommendera honom att släppa apporten innan vi kan fortsätta kampa då han aldrig har förstått att han måste släppa en grej för att få plats med en annan i munnen haha! Vi har också filat på matvägran som jag skrev om i förra veckans inlägg, målet är att få honom att inte ens nosa mot maten men att ändå inte känna press eller obehag i momentet så att han lämnar platsen. I fredags på klubben gick det jättebra, idag i Avesta gick det ok men han nosade lite grann i matens riktning. Vi får se hur mycket energi jag orkar lägga på det.
I skyddet har han gått fint, vi har lagt mycket tid på förarförsvaret eftersom det är där han har som svårast att hålla sig på mattan på olika sätt. Många gånger är det på grund av lite dålig impulskontroll, han fångar en rörelse från någon av figgarna i ögonvrån och får direkt en impuls om att det nog är ett slag på G och går i bett (eller i alla fall startar), i synnerhet om vi stått stilla en längre stund eftersom det blir lite likt svenskskyddet där momenten så att säga byggs upp i anspänning från att sitta still till att ”explodera”. Sedan tidigare vet vi också att han har tendenser till att fastna i kontrollen av föremål som slängs eller rör sig, vilket gör att han i stället kan bli lite sen i bett om överfallet kommer direkt efter att något har kastats iväg. Där fick vi till bra träning idag, figgarna fick slänga iväg saker när vi stod mitt emot varandra och jag gjorde sedan direkt helt om marsch bort från föremålet med koppel på. Utan att rycka i det blir det då åter igen per automatik en påminnelse om att han inte ska fastna på föremålen utan att bara kontrollera snabbt vad som sker och sedan rikta sig mot mig eftersom kopplet kommer att sträckas om jag går och han sitter kvar. Efter ett par gånger med sådana övningar idag blev det riktigt bra, en bra notering att ha med sig till fortsatt träning!Avslutningsvis körde jag också igenom lydnad startklass då jag i bilen på väg till Avesta äntligen fick tummen ur och anmälde mig både till vår hemmatävling den 15e augusti och MR1 både 5e och 6e september.
Jag har velat fram och tillbaka om jag ska anmäla mig till startklassen eftersom det kan vara väldigt varmt i augusti och Öje är inte helt optimal i värme, men så har jag ändå landat i att 1: det är på skoj, går det dåligt så finns det fler tävlingar att anmäla till, och B: det handlar om totalt tio minuters lydnadstrampande inklusive transportsträckor, det bör han klara även om det är lite varmt ute.
Genomköraren idag gick hur som helst bra, vi behöver som jag skrev förra veckan jobba igång vårt fotgående igen så att det blir lite mer ”schwung” och kontakt i det och så är det ju som ovan skrivet det där med gripandet (och även avslutet faktiskt där han kan bli lite sned) i apporteringen. Men nog bör vi klara uppflyttningspoäng tycker jag. Roligt att ha lite tävlingar att se fram emot!