Jag snubblade över bilder från i fredags när jag tog en promenad med grabbarna innan jag åkte mot Stockholm. Så dessa får pryda dagens inlägg, två springiga hundar, en alldeles för långsam kamera och min favoritdel av skogen som bjuder på höst.
När jag kom hem till Solna i fredags vände jag i stort sett bara i dörren och åkte sedan ner till klubben för att möta upp Sandra och träna lite. Jag har funderat på vårt problem med transporterna och Dax energiläge, och kommit fram till att han inte verkar förstå hur transporter ska se ut så vi får börja om från början. Jag får lov att skala av momentet och lägga min enda kravbild och fokus på att han håller rätt position, sen om han tittar på mig eller figgen spelar ingen roll utan huvudsaken är att han går där han ska och förstår att ”transport” är en position. Jag har tidigare sagt ”här” för min transport, men jag ska sluta med det nu eftersom det är ett kommando jag använder i vardagen och som han inte håller positionen i så nu blir transporterna helt renodlade från alla andra situationer och det finns bara en enda sak som är viktig och det är att hålla sig vid sidan no matter what. Detta ska jag träna överallt, inte bara med figurant utan på alla andra ställen där vi råkar befinna oss.
I fredags körde jag ju dock med figurant och vi började enkelt med grundläggande transportövningar, Sandra gick baklänges med en bitkudde och när han gick bra i position så belönade hon. När vi kört ett par gånger kände jag att på den nivån så är det inga direkta problem, så vi avancerade med att hon hade ärm på sig och gick rättvänt ändå. Vi dividerade fram och tillbaka om huruvida jag skulle ha dressyrlänk på honom eller inte och korrigera ordentligt när han gick ur position, och testade det med framgång. Det behövdes två tillsägningar för att han sedan skulle gå bra i position (och jag vill klarlägga att detta inte betyder att jag hänger upp honom i strypet eller liknande, jag har ALDRIG stryp på Dax i vanliga fall vare sig i vardagen eller på träning så det behövs inte så himla mycket för att påverka honom).
Tyvärr går han ju upp i stress när det blir den här typen av påverkan tack vare vår historik, så till pass två hade han en betydligt högre stressnivå med förhöjd andningsfrekvens och pip. Jag fokuserade helt på att positionen skulle vara korrekt och sket i allt det andra, och när han gick bra så belönade jag genom att slänga bollen på marken framför honom mellan mig och figgen och sen fick han kampa som en dåre med mig i den. Jag tror att det hjälpte till att sänka hans stressnivå för efter ett tag var han i bättre balans men höll fortfarande bra position så jag tror att det är ett bra sätt att kanalisera hans frustration att han ändå får kampa loss men med mig och i en boll. Jag använder ju nästan alltid boll i skyddsträningen med Dax, han har så pass stor kamplust så snarare än att uppmuntra honom att ligga kvar i den så behöver han hela tiden lättas upp mot leklusten, annars kommer de sega släppandena och känslopåslagen överlag.
Även Brimer fick faktiskt vara ute och skoja lite, jag skrev inget om det sist men efter senaste skyddsträningen så hade jag honom ute för att rasta och då gick vi också en sväng över planen. Brimer var gladare än gladast och for omkring, och när jag ropade in honom kom han och satte sig som ett ljus i fot!
Han fick såklart massor med beröm och sen frikommando, och när han skuttat lite till kommenderade jag ”fot” och åter igen kom han och satte sig rätt och med glädje vilket har varit ett stort, stort problem för oss eftersom han tycks känna att det blir jobbigt om det skulle råka bli fel och därför sjunker ner i någon slags koncentrationsbubbla. Sen provade jag också att röra mig ett steg framåt med honom i fot, och det gick utmärkt så det slutade med att vi gick hela tre steg fot den kvällen!
Det låter ju helt sinnessjukt på en hund som är snart två år gammal och som inte kan gå mer än tre steg i fot, men för oss är det en stor grej eftersom han haft så jobbigt med lydnad där det kommer sociala krav och han får prestationsångest eller vad man nu ska kalla det. KUL!!!
Lördagen bjöd inte på något annat än korta rastningar och städning här hemma, jag tvättade både kläder, kudd- och sofföverdrag, lite dammsugning och flyttade runt några lampor för att förnya lite. Tanken var att jag och Sandra skulle träna även denna kväll men så blev det inte eftersom regnet öste ner så i stället blev det TV-serier och film i soffan. Det är ju en väldigt trevlig sak med hösten, att flera av mina favoritserier har dragit igång igen!
Igår söndag hade vi först städdag i föreningen där vi klippte ner buskar och träd och lyckades befria en syrén som vi har på framsidan från en klätterväxt som planterades för ett par år sedan och som nu tagit över fullständigt. Den stackars syrénen har nästan inga blad kvar för att klätterväxten har kvävt den, så vi hoppas på att den ska må lite bättre nästa år då den kan få lite mer sol. Klätterväxten hade dessutom smugit sig över från syrénen till en gatuskylt som påvisar parkering och vilka tiden man får parkera och dessutom tagit sig upp i en jättestor hägg som vi har vid grindhålet och knutit ner ett par av dennes grenar. Helt jäkla galen växt alltså!
När städdagen var över så åkte jag och firade min yngsta systerson Simon som fyller två år i morgon, massor av bullar, tårta och hemmagjord äppelmust och rabarbersaft bjöds det på. När jag kom hem fanns det pannkakor kvar sedan min lunch, så de slank ner och sen blev det ytterligare en sväng till klubben för att gå promenad i mörkret innan det åter igen var dags för soffan, film och ostbågar. Gud så mycket skit jag har tryckt i mig under helgen, nu är det dags att strikta till maten igen känner jag.
Egentligen var tanken att jag skulle åkt tillbaka till Eskilstuna redan igår, men jag kände att när Rickard ändå jobbade behöver jag ju inte stressa tillbaka till kiss- och bajslukt och hundra hundar när jag kan vara kvar hemma i min lugna och rena lägenhet hehe. Jag älskar verkligen min lägenhet ❤, men jag älskar omgivningarna och tillgängligheten av naturen runt Strängnäs och Eskilstuna. Det optimala hade varit att klippa ut lägenheten ur huset och placera den som ett eget hus någonstans där borta med närhet till både skog och hav, det hade varit perfekt!
