Sabbat sömnen, träningsskriver.

Skit också, nu har jag förstört för mig själv som jag kan göra ibland den dagen jag går av jobbvändan. Eftersom vi hade hundträning med jobbet idag i Strängnäs åkte jag dit direkt efter jobbet och sov en timme, sen har vi hållit igång hela dagen och det resulterade såklart i ett komaliknande läge på kvällen där jag somnade i soffan. Problemet är bara att när jag sedan vaknat efter någon timmes ”powernap” så kan jag sedan inte somna om. Så här sitter jag nu 02.22 och kan inte sova. Jaja, då kan jag väl lika gärna skriva lite om träningen i stället.

Vi började med lite lydnad, jag körde igenom uppkörningsmomenten utom hoppet på parkeringen lite halvhjärtat och det gick utmärkt. Dax var lite överladdad idag och det märktes eftersom han plogade en del och var som vanligt alldeles för långt fram i position i linförigheten. Sen körde jag också lite kryp i cirklar både åt höger och vänster, han hade för bråttom i början och kröp ifrån mig men efter ett tag när han fattade att han var tvungen att ha koll på mig så blev det bättre. Dock hade han svårt att hålla sig nere i marken vilket jag kan förstå eftersom det är snö ute så han blev lite för lätt och jag fick påminna honom kontinuerligt om att krypa vilket till slut resulterade i att han vek in höger framben och liksom hasade sig fram på det eftersom han försökte göra sig så låg som möjligt, snutte! ❤️
Sedan gick jag ner på planen för att köra framåtsändande men det märktes ganska snabbt att tålamodet inte var på rätta stället efter bara en timmes sömn så det var bara att lägga ner.
 Sedan körde vi lite sök där jag premiärade med stålmunkorgen på riktiga människor. Han har ju bara haft den på sig en gång tidigare och det var på jackor om ni kommer ihåg så jag mjukstartade med figuranter bara tio meter ifrån stigen på de första skicken för att se vad han gjorde. Men det var inga som helst problem, han såg när figgarna gick ut så det handlade ju inte alls om att söka utan bara att markera och då började han skälla redan innan han kommit hela vägen fram precis som jag vill ha det. Jag vill att det ska sitta i ryggmärgen på honom att börja skälla när man hittar människor eller färsk mänsklig vittring på föremål, det ska inte finnas någon betänketid utan han får gärna sätta igång när han lokaliserat källan även om han inte är helt framme. Detta är för att han inte ska börja fundera, han har haft en tendens till att bli ”lydig” vid figgarna och satt sig tyst och prydligt för att få belöning eller ”varsågod” tidigare och det är värdefulla sekunder som går bort om han ska hålla på och trassla med sånt.

När jag plockat den första figgen fick han flytta framåt och utåt i rutan medan jag körde på den andra så att nästa skick på figge nummer ett faktiskt blev ett sökslag där Dax inte fått någon synretning. Där blev det lite knasigt eftersom jag inte skickade helt rakt på figuranten (jag visste inte heller exakt var han låg) utan Dax hade behövt göra ett framåtslag för att plocka honom men i stället valde han att vika av bakåt så jag fick ropa in honom och skicka om en liten bit längre fram. Det där är något jag helst vill undvika i det här läget eftersom han har haft en tendens i uppletandet att komma in till mig så fort han inte hittar något i rutan och jag precis har jobbat bort det. Å andra sidan kommer det ju förekomma tomslag i söket där man inte hittar nån figge och jag måste ropa in, i skyddet går det väl an där sökrutan bara är 150 meter (vilket motsvarar något mellan lägre och högre klass sök som är 100 respektive 200 meter långt) men i elitsök där rutan är 300 meter lång och det bara är tre figuranter blir det ju en hel del skick utan någon vinning. En fördel med att Dax har lätt för att komma in och be om hjälp är ju dock att troligheten för att han ska bege sig iväg på egna äventyr och göra ”kommunsök” minskar ju eftersom han letar en begränsad tid innan han kommer in självmant.
Sak samma, nu svävade jag iväg lite här och idag blev det i alla fall så att jag fick ta in honom och skicka om och då hittade han figgen och kom igång bra i skallet vad jag förstår även där. På den andra figgen hade han svårare att komma igång i skall av nån anledning, men huvudsaken är i alla fall i dagsläget att han faktiskt kommer igång och får belöning för att han håller igång en kort serie. Till helgen ska vi ha lite tränings-, mys- och spahelg jag och ett par tjejkompisar och då ska jag nog försöka göra några ”sökslag” där han får träna lite skallkondition för den är inte den bästa. Det är jobbigt för dem att skälla och hade jag bara kört det ”vanliga” söket så hade jag kanske övervägt att köra rulle som markering på honom i stället (troligen inte dock eftersom han inte är svårskallad men har svårt att hålla igång en serie utan avbrott just nu) men i skyddet har man inget val utan där är det skall som gäller så det måste tränas upp!

Efter fjärde skicket, det vill säga andra skicket på figge nummer två, märktes det att Dax var lite trött och han kom på att han kunde skopa in snö genom gallerkorgen eftersom han förmodligen var törstig. Han gick dessutom och drog korgen genom blåbärsriset och ner i snön och jag undrar om det kan vara så att han är lite besvärad av den. Den är lite stor för honom men jag har tänkt att om jag inte spänner den stenhårt kommer den hänga nere på nosryggen i alla fall och inte åka upp i ögonen som de lätt gör när de är för stora men ja, något var det som gjorde att han ville bli av med den. Jag ska se om jag kanske kan trycka ihop den lite i skaklarna så att den blir smalare och då går att spänna mer utan att åka upp. När han jobbar märks det dock ingenting utan det var mellan skick fyra och fem när vi gick utan ordning och reda tillbaka till stigen som han höll på och grejade med den, men jag tycker ändå att det är en indikation på att den inte är helt 100.
Söket är för övrigt riktigt kul, man kanske skulle ge sig på en liten appellstart nån gång i framtiden. Då behöver jag ju inte lägga ner så mycket tid på lydnaden i alla fall kan man tycka haha!