Ruskigt förkyld, jag trodde att jag skulle fixa att jobba idag eftersom det ändå kändes tillräckligt ok igår för att åka på träningen, men icke!
Under natten har kroppen brunnit och jag har vaknat av läskig slemhosta flera gånger. Man blir lite ynklig av att vara sjuk, tack gode gud för tomten i alla fall så jag slipper ta ut hundarna på en massa jobbiga promenader. Och jag har ju också de nalligaste hundarna, alla tre kommer och vill ha sällskap, gosa och vara nära. Öje är ju än så länge den enda av dem som rent praktiskt faktiskt ryms i knät ett kort, kort tag till och där vill han så gärna vara oavsett om jag ligger i sängen, soffan eller sitter vid köksbordet.
Han är för övrigt som en katt den lille krabaten, klättrar och klänger omkring. Att stå på soffryggen och spana ut över vägen är liksom inget konstigt, även om det kan innebära fara för liv och hälsa om man gör som han gjorde häromdagen och balanserar omkring där uppe medan Dax ligger och sover nedanför. Jag var helt beredd på att få slita bort honom ”ur bestens käftar” om han skulle råka ramla ner, men han löste dilemmat med att ta sig därifrån genom att helt enkelt grensla kuddarna och åla sig ner i sakta mak haha. ”Suck” verkar Dax tänka, ”när ska vi lämna tillbaka den?”
När jag gick upp på förmiddagen var det perfekt sjukväder med spöregn, men framåt eftermiddagen klarnade det upp och blev riktigt fint och det steg en fantastisk dimma ur dalen här bredvid. Det var inte helt enkelt att fånga på bild utan att få med en massa fult som till exempel vägen eller grannens maskinhall så det blev inte lika spektakulärt som det var i verkligheten.
Träningen igår gick för övrigt ganska bra, vi körde åter igen bara transporter och första passet blev det ärmtransporter till att börja med följt av korgen men till pass två vände jag på det och tog korgen först och då blev även ärmen bättre sen så det är rätt ordning. Praktiskt eftersom det också är så det ser ut på tävling.
Metoden att vända åt andra hållet när han går ur position går fetbort, han blev förbannad på mig och bet mig i armen när jag vände haha. Jag testade tre gånger och han eskalerade dessutom mellan gångerna så det var inte metoden för oss. Edde som var figge sa att han blev såklart sur över att matte går fel hahaha!
Idag ser han fortfarande fräsch ut så snart kanske vi vågar sätta igång med lite mer avancerade övningar.
