web analytics

Det där med att längta är knepiga grejer. Det tar upp mycket tid och energi.
Ibland längtar man efter saker som man vet att man inte kan få, men det går inte att låta bli att längta lite efter dem i alla fall.
Ibland tror man att man längtar efter något, och sen när man väl får det så visar det sig att det var inte alls det man ville ha.
Ibland vet man inte om att man längtar, förrän man träffar på något eller någon och inser att det var det man saknat hela tiden.

Längtan ställer till det i livet.
Ibland längtar man så mycket efter något så allt annat bli oväsentligt, allt annat får lida för att man nästan blir besatt av det man längtar efter.
Ibland gör längtan att man blir stressad, man får bråttom att se till att det blir som man vill för man orkar inte längta mer och det får kosta vad det kosta vill.
Ibland kan längtan såra.

Alla längtar.
Man längtar bort, längtar hem, längtar efter närhet, längtar efter ensamhet. Längtar efter tysthet, längtar efter liv och rörelse. Längtar efter att få synas, eller att få slippa synas. Ibland längtar man efter både och.
Längtan är en drivkraft och en förgörare på samma gång, den för oss framåt och den håller oss tillbaka. Längtan gör oss obeskrivligt lyckliga, eller ofattbart olyckliga.

Jag längtar.
Sällan efter saker som har varit, men ofta efter saker som ska komma. Eller som jag vill ska komma. Som jag hoppas ska komma.
Ibland känns det hopplöst.
Men oftast hoppfullt.
Lite som livet i största allmänhet.

2 Thoughts on “Om att längta.

  1. Fint skrivet!
    Jag längtar efter massor just nu 😛 Har insett att jag måste sätta mig och göra en liten lista och sedan börja prioritera lite! 🙂
    Kram

Kommentera gärna här!

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.

Post Navigation

%d bloggare gillar detta: