web analytics

I dagarna två har vi hängt på klubben under helgen för att rusta upp lite gamla grejer, Svante har ju varit medlem i Enköping sedan typ… 2001 (?) och var med och grävde ner däck och byggde ihop skärmar till mondioringträningen som han och Jonas bedrev då, och sedan dess är det nog ingen som har lagt något engagemang vid dessa prylar. Så det var hög tid för lite ny färg, och vi planerade även för lite nya saker nu när sporten kan växa på riktigt. Fint med uppfräschning av det gamla blir det hur som helst! När vi ändå har varit på klubben har vi såklart passat på att träna också, Öje har fått flera pass med habituering av sticken och det går stadigt framåt. Jag ska definitivt inte stressa på, en bra grund tar tid att lägga, men jag har i alla fall utvecklat det lite med hårdare belastning och att ta upp honom på ett bort för att öka på svårigheten. Babysteps!
Senare ska ju sticken in i bitarbetet, men för att inte riskera att han går upp i stress och får en massa felbeteenden i bettet (eller släppandet) så ska han först vänja in sig och ha en positiv känsla för sticken genom att få belöning medan han blir belastad.
Vi har också tränat på att han ska vrida huvudet åt sidan när han biter eftersom han är van vid att nästan alltid kunna bita rakt fram i ärmen och då blir det knepigt att få tag i byxorna. Han har klart svårast för att bita med huvudet vridet åt vänster av nån anledning, så även där går vi lugnt fram med en kudde som vi vrider åt sidan för att väcka tanken på att han kan.Sen har vi även jobbat på kvalitén i betten så att han ska bita lugnt, fullt och hårt. Vi fick bra verktyg för det under seminariet förra helgen och även det går riktigt, riktigt bra tycker jag. I mondioring  (eller svenskskyddet som vi körde tidigare) bedöms inte betten men i allt bitarbete tycker jag att det fortfarande är en stor fördel om man har en hund som biter bra och inte slösar energi på att behöva bita om eller ruskar hysteriskt osv. Öje kan gå in intensivt och böka runt lite grann, men efter ett litet tag sansar han sig och gör sig mer tung än lever rövare och den känslan vill jag att han ska gå in i snabbare och snabbare genom bra träning. Jag tycker att det går åt rätt håll, med de få pass vi nu har gjort.Värmen tar ju ut sin rätt så det gäller att träna smart med korta pass och mycket vätska däremellan. Smidigt nog har vi en utekran på klubben som hundarna både kan dricka ur och bli spolade i så de håller sig nedkylda och uppvätskade.Även Dax och Gaist har såklart varit med, men deras ”träning” ser ju lite annorlunda ut. Dax har fått sno åt sig några bett i byxorna för sitt eget höga nöjes skull, och Gaist och Svante tränar valplydnad med enkla övningar. Jag är av den åsikten att man absolut inte behöver stressa med valpträningen, de har fullt upp med att upptäcka världen och allt som finns däri och att lära sig vardagskommandon för vad man får och inte får göra hemma. En god vän sa till mig en gång att ”så länge hunden kan ett belöningssystem (veta vad ”bra” betyder”), ett bestraffningssystem (veta vad ”nej” betyder) och att komma på inkallning när den är ett år så kommer man långt.” och det håller jag helt med om. Cirkuskonsterna kan man lägga tid på sen.

Kommentera gärna här!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Post Navigation

%d bloggare gillar detta: