Igår kom jag som vanligt hem mitt i natten efter skyddsträningen och orkade inte skriva något om den. Dock gick det väldigt bra igår, vi var bara tre personer men ändå tog det lika lång tid som om vi vore sju eller åtta… Kanske hade det med allt snack före och efter att göra i och för sig hahaha.
Jag körde bevakningar med fokus på släppande till en början eftersom det var ett tag sedan vi körde på den figurant vi hade igår och då blev det helt enligt tankarna från lägret en ”hjärntvätt” på att även om det är en ny figge så kommer det komma en rolig sak flygande redan efter första bettet så det är bara att släppa. Igår fick han kasta en liten kampdutt i stället för boll, och visserligen lägger det inte över Dax helt i leklusten som bollar gör men å andra sidan är den också betydligt mer värd än en boll så jag tror det hjälper honom att snabbare komma till en bra förväntan på figgens passivitet.
Sedan körde jag också lite transportpositionsträning där han vid ”här” ska nudda mig innan det är ”varsågod” att ta min belöning som jag har på höger sida. Först körde vi helt för oss själva men sedan införde vi störning av att ställa upp i transportposition tre meter bakom figgen och efter ytterligare ett tag kliva in på en meter. Det blev en märkbar störning för Dax bara att ställa upp bakom, han fick jättesvårt att komma ihåg att han skulle nudda men några bra vändor fick vi till och mot slutet blev det riktigt bra och han verkligen sökte min sida för att få belöning. Så det kan nog ta sig det där, frågan är vad som händer när jag börjar röra på mig sen.
Innan skyddet körde jag och Myggan sök, jag körde fyra skick med träff, träff, tom, träff där första figgen fick vara en jacka eftersom vi bara var två personer. Det hade han svårt att reda ut, nu var det länge sedan vi körde på jackor så han försökte apportera in jackan vilket ju var lite svårt eftersom han hade munkorg på sig haha. Jag misstänkte att detta kunde hända och gick ut en bit i rutan och stöttade honom lite att komma igång och hålla i skallet tills jag kom fram, nästa gång jag kör med jackor ska jag först göra en liten markeringsövning typ uppe vid bilen för att väcka tanken på vad han ska göra.
När han hittade Myggan på andra skicket hade han i alla fall inga problem med att komma till skall och hade en jättefin serie också, den blir lite hackigare när jag närmar mig men jag ska köra med att belöningen inte kommer förrän jag kommit fram så bör förväntningarna på att hålla i skallet öka. Han blir lite väl nära också, inte alls på figgen men det är inte stor marginal så jag vill försöka jobba ut honom lite. En meter tycker jag är lagom, då har de bra överblick och lagom säkerhetszon. Tomslaget blev dåligt, han gick troligen tillbaka mot gamla legan och sedan kom han tillbaka till mig bakifrån på stigen när jag ropade. Rutan var väldigt kuperad så jag såg honom inte alls. Sista skicket blev bra, han letade sig fram fint i vinden men åter igen stod han väldigt nära när han markerade Myggan.
Överlag skulle jag säga att vårt sök är rätt så dåligt, han har inget hum om hur man är effektiv ute i rutan utan det blir lite ”uppletande” över det hela där han far fram lite som han själv vill. Det finns inget system för vare sig framslag eller tomslag, han går ofta tillbaka till gamla legor… Vi tränar ju aldrig sök, det är så få som kör vilket är synd för jag tycker det är jäkligt skoj att hålla på med men drygt att försöka anpassa sig efter en hel grupp. Många kan ju bara kvällar eller helger och då är oddsen stora att jag jobbar. Men ska man få till ett bra sökarbete så tar det tid så jag lär ju sätta fart med mina jackfiguranter framöver. Det är pålitliga killar och tjejer, de kan och vill alltid träna när jag kan hahaha!
Idag blev det lite lydnadsträning, vi började med inkallning med ställande och läggande som jag har så jädra svårt att få ordning på eftersom det har räckt med ETT ställande för att dra ner tempot på de efterföljande 20 släta inkallningarna!
Idag testade jag att lägga en boll bakom honom när jag lämnade och sedan kommendera ”stanna” vilket såklart gav ett jättefint ställande, sen ”varsågod” så fick han springa bak och ta bollen. Bara att förstå att han ska springa till bollen är ju en inlärning i sig, dock inget med speciellt lång inlärningskurva hehehe. Jag varvade med att köra några släta inkallningar och kampbelöning hos mig för att hålla farten uppe och även om jag tror att jag alltid kommer få fightas med tempot så kommer han i alla fall få bättre ställanden och lägganden och det är ju en förbättring på detta moment som har varit genomgående dåligt!
Vi körde också lite fritt följ med kommendering där det nu ser riktigt hyggligt ut förutom vänstersvängarna. Även det ett evighetsprojekt… Men det är bara att nöta på, förr eller senare kommer det förbättras och jag märker att om jag köra fria följet ofta så blir kvaliteten bättre. Det enda momentet som jag verkligen ska nöta på varje dag i flera veckor ända inpå en tävling!
På slutet blev det också lite ljudgivning och tydligen har Dax fattat att när tävlingsledaren säger ”kommendera” för andra gången så ska man vara tyst för idag tystnade han varje gång. Till slut hade han skällt så mycket att han bara körde serier om tre skall innan han tystnade och jag tror att det var för att han inte orkade mer så där blev det verkligen inte kvalitetsträning. Jag får kolla av det där utan kommendering endera dagen så han inte har fått för sig något nytt utan att det har med kommenderingen att göra.
Brimer fick lite pallträning idag också, jag har börjat med att flytta mig efter ett par skick och sända honom från ett annat håll för att han ska behöva analysera och tänka om. Jag märker att han lätt fastnar i mönster, och när man bryter det mönstret så går han lite in i sin ”släcka-ner-bubbla” igen och kan göra någon annat för att det blir jobbigt, oftast springa någon helt annanstans än till pallen och lukta lite eller helt enkelt bara springa en sväng. Stressen går lätt ut i benen, som i sin tur vrider upp stressen. Men jag tror att eftersom träningsformen med shapeing är så pass kravlös så går det ändå snabbare och snabbare för honom att komma tillbaka till jordelivet och förstå att det är samma gamla övning men bara från ett annat håll och därmed också sansa sig lite igen och känna att det gick lite fel men det blev ok ändå, nederlag är inte katastrof!
För övrigt har jag bara åkt runt hela dagen och uträttat ärenden så det har inte blivit något packat vilket grämer mig. Jag har inte alls mycket kvar men jag vill inte stressa sönder mig nästa vecka så i morgon blir det en hemmadag med bland annat isärskruvning av min stora och tunga TV-möbel, packa lite mer i lådor och slänga återvinning. Jag kan inte fatta att om bara en vecka sitter jag och bloggar i mitt alldeles egna hus, alltså whaaat…?!
Men innan dess är det ju ett skojsigt SM som ska gå av stapeln, och på fredag är det lite kräftskiva med familjen med Hjälmarkräftor. Fullt ös medvetslös, varför slappa när du kan packa… Haha! #fulrim
