Igår hände det inte så mycket efter att jag hade varit på EBK, jag mötte upp Laila med familj i skogen för att rasta valparna lite. Tanken var att jag skulle köra lite uppletande med Dax också men när vi var klara med vappisarna så hade klockan sprungit iväg lite och jag var hungrig så jag struntade i det och åkte hem i stället. De somnade som klubbade sälar väl hemma i valphagen, vissa mer bekvämt än andra!
Sen var det dags att plocka ihop alla prylar och bege mig hemåt Stockholm igen, men först hittade jag en blöt fläck på Dax som luktade lite nasty så jag trodde att han hade gått i soppåsen i köket och kladdat ner sig. Så han fick sig en tripp ner i badkaret, och eftersom båda hundarna delar bur i bilen kändes det meningslöst att fräscha upp Dax om inte Brimer skulle vara ren så han åkte med på ett bad också av bara farten. De blev duktigt fluffiga efteråt hahaha!
När jag väl kom hem upptäckte jag att Dax höll på och grejade med insidan av frambenet ovanligt mycket, och när jag tittade så hade han någon form av hudirritation precis i armhålan. Min gissning är att han fått upp en pinne eller nåt i armhålan som inte gått igenom huden men ändå lämnat ett skrubbsår, och sen ska han ju såklart vara där och slabba med sin långa tunga och så har det blivit irriterat. Så det var därför han luktade muggigt på det blöta tidigare!
Eftersom han absolut inte kan låta det där vara nu så får han ha kragen på sig till det blivit bättre, så vig är han lyckligtvis inte så att han kan vika sig dubbel med den på så jag slipper rota fram någon tratt som bara är i vägen konstant.
Idag tänkte jag försöka hinna med lite uppletande, jag måste intensivköra det och framåtsändandet nu så att jag ser i början av oktober om det är nån mening med att anmäla till högreskyddet. En månad går fort!
Genomarbetad kommer han ju inte att bli på så kort tid, men vi kanske man hanka oss igenom i alla fall så vi får poäng i det. Tycker att det är lite lustigt med folk som säger att ”nu kan min hund detta, bara ut och tävla!” efter några få gånger av bra träning, för att få en riktigt bra spår- eller sökhund tycker jag att det tar ett par ÅR för att gå igenom olika typer av svårigheter och få en jämn och bra kvalitet i utförandena. Skyddet kan jag ju inte uttala mig om eftersom detta är min första skyddshund, men ja, visst kan man tycka att det har gått fort med bara nio månaders träning och sedan tävlingsklar. Men man ska ju komma ihåg också att vi redan var uppflyttade till högre i spåret vilket innebär att lydnaden var redan på plats och vi har kunnat fokusera på att lägga om skyddsbiten från tjänst till tävling. Han var ju ändå 3,5 år när vi började med skyddet för tävling, en viss grund fanns det ju!
Nej nu ska vi ut så vi hinner göra nåt innan jobbet, kortvända denna vecka så det är ju nice!
