web analytics

Daily Archives: 25 december, 2013

You are browsing the site archives by date.

Hoppas ni hade en härlig julafton igår?
Jag hade en kanondag så länge jag var hemma hos syster med familj och hennes mans föräldrar, syster med son och brorsdotter. Fullt hus alltså, 12 personer var vi!
För en gångs skull hade jag kameran med och igång en del också, jättemysigt att sitta och kika på bilderna idag även om många av dem är rätt brusiga då jag fick ha ISO ganska högt då det var lite dåligt ljus. Eller ja dåligt och dåligt, det är ju normalt ”hemmaljus” men det blir lite för svagt för kameran i alla fall och jag kände inte att jag ville sabba julstämningen genom att springa runt med en blixt konstant eller för den delen dra upp belysningen på max hehe. Så ni får ha överseende med den stundtals lite gryniga kvaliteten och tänka att det är feeeling i bilderna i stället. Eller nåt.

Mamma och pappa (och systers svärfar)! Nästan hela gänget.

Som jag skrev så hade jag det toppen hemma hos dem, men för övrigt var dagen ganska dålig haha. Det började med att bilen inte startade när jag skulle åka ut i skogen och gå långpromenad med hundarna innan. Batteriet ni vet… Så Peter fick komma och hjälpa mig att få igång den med startkablar. När han hade kommit till min undsättning skulle jag gå in och hämta det sista och sedan åka medan bilen stod igång på baksidan av huset. ”Det sista” var i detta fallet hundarna och ett par påsar. Eftersom det regnade hade jag luvan uppe på jackan för att inte förstöra håret som jag hade stått och lockat, men luvan på just denna jacka är jättestor och åker ner för ögonen hela tiden.
Så när jag tog ut hundarna lite lätt stressad över att bilen stod igång på baksidan fritt fram för vem som helst att hoppa in i och köra iväg med alla julklappar och skulle låsa min ytterdörr kom det in en gäst till någon av grannarna genom entrén (som jag bor precis bredvid) och skulle vara hjälpsam och hålla upp dörren för mig, hundarna och påsarna. Bara det att Dax ville ju typ våldta denna man, ”jag känner inte dig men jag ÄLSKAR dig redan!!” och skulle absolut fram och hälsa. Brimer å sin sida kände inte att han älskade denna helt okände man som stod i hans trapphus, och såg han förresten inte jääävligt konstig ut i sin kostym också?
Så han stretade också dit, men för att kolla av vem denna mystiske och (inte alls) hotfulle person var, samtidigt som han skällde ett par singel-skall för att verkligen visa att han hade minsann koll på det här trapphuset!

Haha, kaotisk paketöppning. Tänk er om vi hade haft två mallar mitt i detta också?!

Världens bästa systerson och svåger, tillika far och son, Jacob och Peter!

Jag såg ju i princip inte ett skit av vad som försiggick tack vare den där jävla luvan men det krävdes ju ingen raketforskare att förstå scenariot eftersom jag vet hur båda mina idioter till hundar är, så jag röt i och sa åt dem unisont att lägga av med det där, varpå Brimer som ju är väldigt vek hoppade bakom mig i stället men bara för att sedan gå framåt igen på min andra sida. Så då stod jag med koppel lindat runt benen också, med hundar och påsar i ena handen, nycklar i den andra och en luvjävel för hela ansiktet. Och mannen som skulle in i kåken (genom vår helt sjukt smala entrédörr ska tilläggas) stod fortfarande kvar och höll upp dörren!?
Så jag tänkte i princip ”det får bära eller brista”, kastade mig utför de tre trappstegen inne i huset fram till entrén, flög bokstavligen nerför de fyra trappstegen på utsidan morrandes ”HÄÄÄRRRR” åt hundarna, fortfarande med Brimers koppel lindat ett varv runt benen och med luvan för fejset… Ja hahaha, det var nog en syn!
Men vi tog oss ut i alla fall och mannen var hyfsat orörd så det var ju ett tillfredsställande resultat får jag lov att säga.



Foto Camilla Brindeberg. Håret blev ju såklart förstört av regnet i alla fall och jag satte till slut upp det för att slippa hår i munnen vid middagen haha. Därav rufset!
Jag måste sjutton lära mig att ha håret utsläppt, tusen gånger finare men hur lever man ett normalt liv när det hänger och slänger överallt??

När jag sedan åkte iväg i bilen (som stod kvar) och hade kört ett par korsningar så fick jag rött ljus och bromsade in helt normalt för detta. Då såg jag i vidvinkeln hur väskan jag hade ställt på passagerarsätet som innehöll min kamera och ett extra objektiv långsamt välte framåt, och naturligtvis ramlade objektivet ut. I vanliga fall hade det ju landat på golvet vilket är illa nog, men till saken hör ju att jag i förrgår skalade de där fyra kilona potatis som ni kanske minns att jag skrev om?
När man har skalat potatis och inte ska använda dem på en gång ska de förvaras i kallvatten, då kan man använda dem dagen efter eller till och med ännu senare. Fyra kilo potatis som ska ligga i kallvatten lägger man inte i en kastrull eller liten bunke, man lägger dem i en hink. Med vatten. Och denna hink stod på golvet framför passagerarsätet, perfekt i linje med objektivet som alltså föll ur väskan och rakt ner i potatisvatten!
Helt allvarligt visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta, fast på något sätt så kändes det bara så självklart att det skulle bli så just idag så jag lutade mig bara snabbt dit, plockade upp det simmande objektivet och skakade det en del för att få ut så mycket vatten som möjligt och sen fick det ligga på tork hela kvällen hos syrran och nu är det också isärplockat så mycket det går och får torka i några dagar till så får jag se sen hur det mår.


Hahaha what the fox?!TV-spel pågår, full fokus på mina syskonbarn och deras kusin (i rutigt).Finaste systersonen Simon. Jag och Peter nördade loss på lite fotogrejer mot slutet av kvällen vilket resulterade i en del testbilder såg jag idag, bland annat denna. Mycket givande haha!

Som att inte detta vore nog så slutade inte eländet där, utan efter den trevliga dagen och kvällen med julfirande så skulle jag ju åka hem igen, och ni ska ju inte tro att bilen fungerade då inte… Så åter igen fick jag starthjälp, denna gång av Peters syster, och sen åkte jag raka vägen till OK och köpte mig ett nytt batteri!
Inte riktigt lika billigt som det jag hade tänkt köpa på Biltema kan man ju säga, men det känns som skit samma för det är sååå jäkla värt det att nu veta att det är nytt och fräscht och funkar!
Så jag avslutade min julafton med att stå och skruva bil på OK’s parkering i klänning och gummistövlar (TACK OCH LOV inte högklackat!) och sedan gick jag ytterligare en lerig promenad i mörkret med hundarna. Så glamouröst liv lever jag hahaha!

Varför göra skyddskåpor till polerna om man ändå inte kan ha dem på när batteriet är monterat?Kvällens julklappar, alldeles för mycket… Låda till hundarnas sjukvårdsgrejer (jag har haft min gamla ryktlåda för detta men den har nu gått sönder efter sisådär 22 år hehe), kalender med hundar, ljuslykta ”Ribbons” från Georg Jensen med doftljus, bok av Camilla Läckberg, stekspade i silikon, halsband från Edblad, en Aladdinask och duschcreme, handcreme och body lotion som doftar papaya från Natu Vive. Och pengar, men jag tycker det känns lite drygt att visa upp så jag tog bort dem. Bortskämd.nu.

Det värsta i kråksången är ju dessutom att detta är på inget sätt en unik dag med unika händelser, visst har jag väl inte batteritorsk varje vecka precis men det händer så gott som ALLTID något jävligt random när det är något större som inträffar eller tider som ska passas. Bilen går sönder, jag blir inparkerad och får jaga runt halva grannhuset för att kunna komma ut för att fira mors dag på restaurang, jag får blödande urinvägsinfektion på sex timmar (!) så jag måste åka akut till läkaren för att få penicillin när jag ska på arbetsintervju… Hej och välkommen till mitt liv liksom haha!
Det roliga är att det verkar smitta hehe, förra året på julafton när svågern skulle vara tomte åt grannarnas ungar så skulle han upp till deras kolonistuga för att hämta något och körde fast bilen i en snödriva haha. Så hela julen för de stackars grannbarnen var i fara, förstå om tomten inte kommer på julafton?!
Det löste sig dock även den gången på något sätt, livet har ju en tendens till att göra det.
Nu håller jag tummarna för en incidentfri juldag för idag är det dags för julfirande nummer två hos Rickards mamma och hela deras familj. Håll tummarna!

Glad tjej!