Just nu känner jag att jag har så himla mycket på G på alla fronter så jag hinner knappt med mig själv, därav kommer inläggen om träningar inte alltid samma dag som de utförts. MEN jag älskar det!
Jag har tre hemsidesprojekt som jag hade tänkt dra ihop under helgen, men det vette sjutton om jag hinner hehe… Som den tidsoptimist jag är så inser jag sällan vilket tid allt tar förrän jag suttit med det i timmar, trots att jag gjort det massor av gånger förut. Dels så ska kennelsidan göras om till ett nytt och bättre format, lite ska bort och kanske kommer det till något. Dels hade jag tänkt mig att ÄNTLIGEN göra en sida till företaget, det är ju skamligt att det ska ta så lång tid!
Sen är det ett projekt till som jag inte kan skriva så mycket om just nu, jag ska göra ett förslag på en sida som sedan ska bedömas och godkännas under nästa vecka och jag vet inte hur det kommer bli. Det är många viljor som är med i bilden och alla kommer inte överens… Men jag ska i alla fall göra min bit så får de som är berörda bestämma själv om de är intresserade eller inte. Detta är såklart prio ett och går först, de andra sidorna har redan väntat länge på att fixas så de kan i värsta fall vänta lite till. Men jag tror nog att jag hinner… Som vanligt alltså hahaha!
Träningar då, ja i torsdags drog vi igång skyddsgruppen efter sommaruppehållet igen men vi blev bara fyra ekipage så själva träningen var ganska snabbt avklarad. Sen blev det dock en massa snick-snack också, och vi kom inte hemåt förrän sent som vanligt haha.
Jag hade tänkt att vi skulle köra lite dubbelretning, men då det blir en väldigt liten grupp på två personer så körde jag det gamla vanliga med släppanden och utbackningar. Vi körde att så fort figgen blir passiv så kastar han en dutt bakom Dax, utan att invänta att han släpper själv eller liknande. Detta för att hjärntvätta honom till att tänka ”figgen stannar, det kommer nåt bakåt” och då släppa snabbare. Alltså jag vet inte… Efter ett tag så slutade han prioritera dutten, det är ju ändå ärmen som är det bästa. Men vi ska nöta på så här, kanske med en bitkudde i stället för att få upp intresset lite, och se var det landar. Hjärntvätt utförs ju inte på en timme hehe.
Utbackningsträningen gjorde vi på liknande sätt, kanske blir det lättare att lägga ihop det för honom sen. Figgen stod med en bitkudde i ”utgångsposition” och väntade in att Dax backade, i början så kastade figgen kudden över huvudet på honom bara efter ett par steg. När Dax hade plockat upp den så ropade figgen in honom till sig igen, kommenderade loss och ställde sig sedan i utgångsposition igen så Dax fick backa om, och efter några gånger väntade figgen lite längre innan han kastade för att få fram lite längre sträcka och kanske mer aktivt backande. Också hjärntvättsträning, bara att nöta på.
Jag märker stor skillnad på Dax beroende på vem det är som gör detta, på mig backar han snabbt och målmedvetet, på Rickard går det också hyfsat fort. På Björn går det mer ett steg, stanna, ett steg, stanna. Så han gör klar skillnad på folk och folk, och vi måste försöka köra på så mycket olika människor det går för att han ska fatta att det alltid ser ut så oavsett plats eller figurant. Detta borde inte vara några problem, denna övning innebär ju inga bett överhuvudtaget så vem som helst som har ögon och kan kasta kan hjälpa mig.
Igår fredag blev det en heldag med betoning på HEL dag tillsammans med Sandra T, 11 timmar sågs vi!!
Dock blev det såklart inte ren hundträning i 11 timmar, vi är båda två alldeles för babbliga för det. När jag var på väg hem så hade jag till och med lite ont i halsen av att ha pratat så mycket en hel dag hahaha!
Vi körde igång dagen med spår där Brimer fick ett med massor av pinnar utlagt av mig och Dax fick ett ganska långt lagt av Sandra. Det blev lite längre liggtid än det var tänkt, typ två timmar för Brimer och jag skulle tro att det blev närmare tre timmar för Dax.
Tanken med Brimers spår var att förstärka när han plockar upp pinnarna att han ska komma in till mig, han har aldrig haft några problem med att ta dem men sedan fortsätter han gärna rakt fram eller i alla fall bort från mig med dem. Denna gång hade jag med mig en bitkudde, och så fort han plockade upp en pinne ropade jag och han fick komma och bita i kudden. Självklart spottar han ut pinnarna när han får syn på kudden, men det spelar ingen roll för jag vill mest få honom att associera att pinnarna innebär skoj hos mig. Han behöver inte nödvändigtvis apportera dem, men jag vill inte att han ska fortsätta iväg med dem eftersom det är inte säkert att jag alltid kan se det.
Resultatet blev bra, när han plockade upp första pinnen så var han på väg att fortsätta framåt och jag fick tjoa och tjimma mycket för att få hans uppmärksamhet men så fort han såg kudden var det problemet såklart ur världen hehe. Sen gick det bättre och bättre, men jag märkte på honom att det blev jobbigt efter ett tag att både spåra och kampa en längre sträcka. Ändå höll han i spåret hyggligt, på ett ställe fick jag ta tillbaka honom för då hade han gått av helt men han fullföljde ända till slutet trots att jag såg på sista sträckan att han var helt slut. Duktig hund!
Dax spår fick som sagt ganska mycket längre liggtid än vad vi brukar ha, och det märktes efter ett tag. Till en början hade han inga problem, upptaget blev inte helt klockrent då han först tog upp spåret men av nån anledning gick av det igen, gick tillbaka till påsläppspunkten och började om, men när han väl sugit tag i spåret så gick det bra som vanligt i kanske 400-500 meter. Första pinnen duttade han lite på men satte sig sen, och andra pinnen fick han leta lite efter men ansträngde sig för att göra det och satte sig sen jättefint. Sen började det dock gå utför, och efter ett tag hade han helt enkelt tappat spåret. Trots att vi letade fram och tillbaka så hittade han det inte igen, inte så att han verkligen tog upp det och spårade vidare i alla fall så då valde jag att plocka av honom. Så blir det ibland, vi har ju inte spårat på länge nu och det är dessutom ganska mycket störning i det området där vi var så det är inte sådär jättekonstigt. Bättre lycka nästa gång!
Sen åkte vi vidare till klubben och körde lite lydnad, det blev bara lite tungapportering för Dax. Apporteringen per se är ju inga problem för honom, det vi har lite jobbigt med är att han taggar upp för mycket och inte bromsar ordentligt innan apporten så vi alltid får avdrag för ”sent gripande” eller liknande. Detta är ju inte sådär jättebra med tungapporten eftersom den väger en hel del mer än träapporten och det är inte lämpligt att bara kasta sig över den i full fart. Nu blev det så att han hade full fart in, ett helt ok gripande men sen travar han tillbaka så där får jag i stället jobba på att höja tempot på vägen in. Men han tycker i alla fall att det är jättekul och macho att bära en så tung apport haha!
Sen blev det också lite backandeträning där Sandra fick vara figge med bitkudden som vi körde på torsdagen och det funkade hyggligt. Det är ju lite ”börja om” för varje ny figge, men han kommer in i det och söker avstånd mer och mer så som sagt; nöta på!
I torsdags innan träningen mötte jag upp Malin inne i Strängnäs för att fika och babbla (nämnde jag att jag är bra på att babbla haha?! Tur att jag har likasinnade vänner!), det är så sällan jag klär mig lite snyggare nuförtiden så det är riktigt kul med våra små dater med smink, klänning och klackar haha!
Underbart skoj som vanligt att sitta och prata om allt mellan himmel och jord över en smarrig fika, bästa vänner is the shit! ❤
På vägen till Strängnäs stannade jag och rastade hundarna i skogen och försökte då fota lite av hur jag såg ut, bland annat hårsnodden med guldigt ”skal”, men det kom inte med så mycket på armlängds avstånd hehe.
