Det finns bara några bilder från helgen varav två är på prylar som jag har beställt och hämtat ut så det blir mest text idag.
Nu är lägret över och det har varit både ris och ros under dessa dagar. Jag hade innan lägret tänkt att intensivträna på dubbelretningen och modprovet eftersom detta är de två moment som tillkommer i högreskyddet från lägre klass. När vi körde igång tyckte dock figgen att Dax ligger för djupt i allvarsbiten och ville lägga över honom mer i leklust i stället eftersom han då skulle bli mer mottaglig för dressyr. Dax har ju en hel del känslor i skyddet, han blir allvarlig och därav kommer det sega släppanden, tillkämpande osv och detta är jag ju fullt medveten om och väljer gärna lekbelöning som boll etc. om det är möjligt.
I vissa situationer har jag ju däremot fått tänka om eftersom jag vet att kampen är det han eftersträvar och det är det har värderar högst. Så trots att jag vet att det kommer lägga honom i fel energiläge till en början så är det fortfarande värt det för att skapa ett mönster, sen kan jag plocka ner energinivån med en boll när han har fått klart för sig vad som ska göras. Ett lysande exempel på detta är just släppandet då jag har belönat med boll bakåt från figgen när han har släppt bra, och oftast springer han iväg och tar den men det har hänt att han skiter i bollen eftersom han föredrar kamp och då inte haft något släppande alls. Så för att skapa ett mönster hos Dax och hjärntvätta honom lite så har figgen fått belöna med en kudde i stället så fort han blir passiv oavsett om Dax har släppt eller inte, just för att det ska in i ryggmärgen att det kommer mer kamp om han släpper ärmen och tänker bakåt.
Jag blingade Dax munkorg med svarta, glittriga bokstäver och en silvrig blomma, så tjusigt så!
Just backandet har jag ju också en plan för då vi ju även där har testat lite olika metoder som den trogne läsaren vet, och det vi har kommit fram till är att det funkar som allra bäst när Dax själv får lista ut vad tanken är. Nu är det en mönsterinlärning även där som gäller, figgen ställer sig i ”färdigställning”, Dax får sitta nära figgen och komma på att han ska backa ut själv, figgen kastar kudden och Dax kommer tillbaka med den för att få kampa. Figgen kommenderar ”loss”, plockar upp kudden och ställer sig redo igen för att Dax ska backa. Ju mer detta kommer hända i hans liv, även i andra sammanhang som under promenader eller i skogen osv., desto mer kommer han försöka göra det även på skyddsplan och med olika personer!
Nu är det ju så att alla är vi människor och har egna idéer och åsikter, så även fast jag hade min plan klar så blev det ändå en hel del testande från figgen med lite olika andra metoder och eftersom jag nu strävar efter att hjärntvätta Dax in i mönster så blev det lite frustrerande då jag känner att det är skitviktigt under denna fas att det alltid blir likadant. Det är ju liksom det som är hjärntvätt hehe. Tyvärr blir det ju lätt diskussion också när man inte är helt överens, och efter första dagen kände jag mig faktiskt rätt sänkt i självförtroendet då jag är så less på att alltid behöva förklara och försvara mitt tänk och min plan, trots att jag inte direkt känner att jag kör med några speciellt okonventionella eller häpnadsväckande metoder?!
Ändå blir det alltid diskussion, och jag får alltid höra att ”det där kommer inte att funka, du måste börja om från början”. Hade jag lyssnat på alla som sagt så så hade jag inte gjort annat än att starta om konstant, den enas tänk är inte den andres likt. Och det är inte att folk inte håller med som stör mig för det tycker jag är lite skit samma, huvudsaken är att jag vet vad jag har för plan. Det som gör mig trött och låg är att jag är så trött på att alltid få bevisa för folk att jag VET hur min hund funkar och jag VET vilka övningar som triggar vad. Ändå ska folk ändå ifrågasätta och testa sina egna grejer, trots att jag tydligt och klart berättat hur övningarna ska gå till. Och i slutänden så är det tillbaka till mina övningar i alla fall, bara det att stackars Dax har fått gå ytterligare några ”testrundor” i stället för att det ser likadant ut varje gång och det blir tydligt för honom vad han ska göra.
Snyggingen! ❤
I skyddet är man ju så hemskt beroende av figgarna så man kan inte göra så mycket när de väljer att köra sitt eget race, utom att avbryta träningen och gå därifrån förstås som jag gjorde under förra lägret. Men det är ju tråkigt att hela tiden behöva göra så i stället för att vi bara kan köra på med våra egna övningar som det var sagt från början. Så trots att jag har bestämt mig för att jag alltid kommer att stå på mig och inte vika ner mig från min plan som jag gjorde då så kan jag inte styra över om figgen ändrar på övningarna och det blir galet i alla fall. Och sen fick jag dessutom höra att ”du måste ha en plan”?!?
Jag måste säga att jag är jävligt stolt över mig själv under detta läger som trots att jag blev ifrågasatt stod på mig och vågade säga att ”jag HAR en plan och den har jag berättat för dig flera gånger nu!”, det hade jag inte vågat förr och definitivt inte när alla runt omkring antingen inte säger halv fem eller håller med om vad figgarna säger, oavsett vad de säger!
På förra lägret sa figgen ”Dax har ingen respekt för figuranten och det måste du få bort” och denna gång sa figgen (utan att jag berättat om förra lägret) ”det handlar inte om figurantrespekt utan att han måste ligga i ett annat känsloläge”. Och vid båda tillfällena sitter folk och nickar instämmande, alltså är det bara jag som hör att dessa två säger emot varandra så HUR kan man då tycka att båda har rätt??
Sen kommer folk efteråt och säger att de håller med, att jag gör rätt i att stå på mig osv. men när stormen viner då står man själv…
En annan intressant faktor är också att dessa övningar som jag använder mig av har jag fått ifrån en betydligt mer rutinerad och meriterad person än mig, och aldrig någonsin har jag hört att någon har ifrågasatt när han har kört med dem utan då är det bara smart. Så bara för att jag är en ”liten snärta” som inte har vunnit SM i skydd 10 gånger så är det öppet mål för att styra och ställa som man vill verkar det som…
Nu låter det som att helgens läger var hemskt och det var det verkligen inte, alla var jättetrevliga och bra på alla sätt och vis men nu har det blivit för många diskussioner vid olika tillfällen med för många olika människor och den enda konstanta faktorn är JAG så jag börjar ju fundera i banorna att det måste vara nåt fel på mig. Jag känner inte själv att jag vill ha diskussion, tvärt om vill jag bara träna hund och ha kul. Men på något vis hamnar jag alltid där i alla fall, så jag måste ju bjuda in till det ändå omedvetet?
Jättejobbigt då jag känner att det förtar hela nöjet att hela tiden sitta och debattera om huruvida vem som har rätt!
Underbar väska från Catmandoo, precis lagom stor och så härlig färg, blir glad varje gång jag ser den!
Under söndagen valde jag i alla fall att börja kika på modprovet eftersom det är ett nytt moment och därmed inte är helt utplanerat. Nu vet jag ju att han kan springa fort och hoppa högt så den biten var jag inte så orolig för utan det är när man ska skrika ”stå stilla” till figuranten som jag ville stämma av vad som hände eftersom det på uppkörning åtföljs av ett ”hit” från min sida och har gjort så sedan tidernas begynnelse. Det innebär att när Dax hör ”stå stilla” är han så inkörd på att det kommer följas av ett ”hit” så när han släppt bettet så kommer han mot mig vilket han inte får göra på tävling. Nu testade vi först på ganska nära håll för att det inte skulle bli så våldsamma angrepp med hög skaderisk, och då vände han om mot mig några gånger men sen kände jag att avståndet kunde göra skillnad så då testade vi med att vi stod nära i utgångsläget men när Dax hade startat så backade jag så mycket jag kunde och då hade han lättare att vara kvar hos figgen så det kommer nog bli kanon det där!
Sen har vi också kört ett par vändor med dubbelretningen där jag skulle lära in ett dubbelkommando genom att stå still och kommendera och samtidigt ge tecken åt bakre figgen att överfalla oss. Även här blev det diskussioner om huruvida man ska ha dubbelkommando eller inte och förslaget uppkom att transportfiggen ska ha ett DK i stället så att fokus ligger på den figgen för att få en snygg transport. Jag kände dock att nu hade jag en plan att ha DK själv och de gånger jag märkte att Dax blev lite för splittrad bakåt körde vi helt enkelt ett överfall från transportfiggen så ordnade det fokuset till sig igen. Dax är inte så komplicerad på så vis, har han en fet kampdutt framför ögonen så är det den han helst vill ta först haha. Det blev mycket bra övningar i alla fall, så vi ska fortsätta att lära in det och också fila vidare på transporterna som är under ständig bearbetning. Jag önskar så att jag kunde träna mer än två gånger i månaden, vilka resultat man kunde få då med tanke på den utveckling vi har haft nu…
Schysst kepa.
Nu är det hopp i säng, i morgon är det tidig uppstigning för en dag som förhoppningsvis är fylld av positiva besked och förändringar!
