Fy fan, igår var ingen bra dag. Det är nämligen så att i måndags tittade vi på ett hus och jag har inte velat skriva något om det eftersom jag inte ville att det skulle bli en stor grej av det. Jag vet att folk då kommer höra av sig och fråga hur det går, och vi har haft nog att tänka på ändå med alla kalkyler som ska fixas, lånelöfte ska ordnas och för det behövde jag ha en mäklare att värdera lägenheten osv. Och det var dessutom lite tvunget att gå snabbt, för det kom ett bud redan på tisdagen och vi ville såklart haka på i budgivningen om vi kunde. Huset ägs av ett par som ska separera, och hon har redan flyttat därifrån.
Efter mycket om och men och samtal hit och dit så ordnades ett lånelöfte fram, och vi kunde äntligen lägga ett bud!
Mäklaren skulle framföra det till säljaren, och efter några timmar ringde han tillbaka med besked. Men det var inte riktigt ett besked som vi hade räknat med… Det hade nämligen visat sig att redan på lördagen, dagen innan den offentliga visningen, hade mannen som fortfarande bor i huset sagt till kvinnan att han vill köpa loss hennes del och bo kvar. Han skulle då betala henne halva acceptpriset. Då hade kvinnan tyckt att de ändå skulle driva försäljningen vidare, för att se vad det riktiga marknadsvärdet är och så får han betala henne hälften av det värdet i stället!?
Så den stackars ovetande mäklaren hade sin visning i söndags med nio par, hade privat visning med oss i måndags och ytterligare en privat visning i tisdags, har tryckt upp trycksaker och fixat annonser och får inte en spänn för allt detta jobb eftersom han får betalt först när kontrakt är skrivet. Vi som har tittat på huset får ju också lida eftersom vi ändå siktat in oss på att detta är ett hus vi vill ha, man engagerar sig ju känslomässigt eftersom det är en framtida bostad där man ska känna sig hemma. Banken och alla andra människor som engagerat sig för att hjälpa oss att snabbt få fram en värdering och lånelöfte, ja allt detta… Förgäves!
Att man förlorar en budgivning är sånt som händer, så visst hade vi kanske inte fått just det huset i alla fall. Men att de så hämningslöst verkligen bara har utnyttjat alla oss andra för att kunna göra en ”precis marknadsvärdering” är så jävla ruttet. Så igår var jag inte bara besviken vilket jag ju hade blivit om vi hade förlorat budgivningen, utan också jävligt arg och frustrerad på dess människor som är så egoistiska och inte lägger en tanke på att detta påverkar andra människor väldigt mycket!
Dessutom blir det ju också så nu för oss att alla andra hus vi kommer att titta på kommer vi ju att jämföra med detta som var perfekt för oss på alla sätt och vis; i otroligt bra skick, stor och platt gräsmatta, pool, vedeldad bastu… Det hade ALLT!
Jaja, det är bara att ta nya tag och ska man se det från den ljusa sidan så har vi ju nu i alla fall ett lånelöfte klart så vi vet vad vi kan titta på för prisklass. Alltid något…
Vacker soluppgång sista jobbnatten.
